FAKTA,Finland ligger mycket långt framme i utvecklingen , men värmebehandling har inte än så länge inte slagiti Sverige. Varför är svårt att säga. En bidragande orsak kan vara att värmebehandlat träkostar dubbelt så mycket som traditionellt impregnerat.,
.,Värmebehandling av trä är ingen ny uppfinning. Redan på vikingatiden,förkolnades träet på de pålar som skulle ner i marken eller utsättas för vatten. Forskning kring värmebehandlat trä har bedrivits i många år och I Finland har man ägnat mycket kraft åt att förstå och finjustera värmebehandlingstekniken.,
,Det svenska företaget Bitus har försökt utveckla en egen teknik, men än så länge förefaller den finska, som saluförs av Stellac Oy, vara överlägsen. Den bygger på att virket värms med överhettad vattenånga till cirka 250 grader.,– Att bränt virke är tål röta bättre är gammal kunskap. Förr brände man ju gärdsgårdsstörarna innan man körde ner dem i backen, sade Harald Säll.,Problemet i upphettningsprocessen är att träet lätt börjar brinna. Syret måste därför bort, och i Frankrike pumpar man in argongas, i Tyskland värmer man i olja. Men det finska patentet värma med överhettad vattenånga erkar enklare.,
,– När man hettar upp trä händer det något med ligninet vid 150 grader, och vid 250 förändras cellulosan. Effekterna är beständiga, sade Harald Säll. ,– Problemet i fas två är att sänka temperaturen utan att virket spricker. I Finland satsade man under 90-talet 200 miljoner i utvecklingskostnader, och har nu ett dussin anläggningar igång som producerar värmehandlat trä .Mycket går på export, dock ej till Sverige.,I det värmebehandlade träet har förmågan att absorbera vatten reducerats till 50 procent och böjfastheten fallit några tiotal procent.,
,– Virket är inte tänkt för bärande konstruktioner i första hand, utan som ersättning för tryckimpregnerat trallvirke. Det tar inte upp fukt, det rör sig inte, samt är rötbeständigt. Man slipper miljöfarligt avfall som föranleder dyra deponikonstnader. Färgen förändras dock i processen, mörknar, och träet påminner om tropiska trädslag. Utomhus blir färgen grå. Det passar bra till utemöbler, trädgårdsbyggen. fasader – eller varför inte till fönster. ,
,Källa: Lis Boje Sektionen för privat skogsbruk, Växjö universitet ,
,Ivar Palo
,SkogsSverige,