Anders Arnell, jägmästare och naturvägledare
Det är inte alltid lätt att veta vad man ska bli och hur man tar sig dit. Man kan ha många olika intressen och idag finns det många utbildningsvägar att välja på. Slumpen spelar också in.
– Jag funderade på landskapsarkitekt eftersom jag var intresserad av natur och samhälle. Inom biologi var det svårt att få jobb. Det som gjorde att jag valde just jägmästarutbildningen var bland annat att jag kände några som gått på Skogshögskolan, som sedan blev SLU.
Begreppet jägmästare – är det en jägare?
Många blandar ihop titeln jägmästare med jägare.
– Det har funnits diskussioner om istället använda titeln skogsvetare. Utbildningen innebär långtifrån bara jakt och förvaltning av skog. Frågan är hur titeln ska kunna följa med sin tid. Det finns inte så stor naturlig koppling till skog idag hos ungdomar jämfört med tidigare.
Jägmästarutbildningen gav många kontakter och stort nätverk
Anders Arnell har arbetat med kommunikation och naturvård under hela yrkeslivet. Det började med forskningsinformation och fortbildning på SLU. Han satt i ledningsgruppen för Skogen i Skolan där han representerade SLU. 1987-1994 arbetade han på Konsulentavdelningen, senare SLU Info, varav fem år i Umeå och två år i Uppsala där han tjänstgjorde som statskonsulent i mark- och miljöfrågor samt hanterade forskningsinformation från skogsfakulteten.
– Jägmästarutbildningen och jobbet som konsulent gav mig många kontakter och ett stort nätverk och det har präglat mitt yrkesliv sedan dess.
1994 anställdes Anders som skogsbiolog på Länsstyrelsen i Härnösand och arbetade då parallellt med praktiska kurser i skogsbruk och naturvård. Efter två år flyttade han ner till sin nuvarande fru Karin i Uppsala och arbetade sedan på Naturvårdsverket som skogsbiolog 1996 – 2001 i Stockholm.
Åren därefter tjänstgjorde han på kansliet hos Sveriges ornitologiska förening, där arbetet handlade mycket om kommunikation, möten, konferenser och att värva medlemmar.
Anders drev under tiden på SOF projektet Närnaturguiderna tillsammans med Naturskyddsföreningen och Studiefrämjandet. I det projektet utvecklade man formerna för guidning och höll korta kurser för hundratals ideella naturvägledare.
Naturvårdsverket satsade sedan på Centrum för naturvägledning, CNV, där Anders sedan från mars 2008 är projektledare tillsammans med tre kollegor. Arbetet innebar att Anders återvände till SLU efter 14 år. CNV är en kunskapsutvecklingsorganisation för alla som arbetar med kommunikation om naturen och kulturlandskapet.
– Vi arbetar till exempel med kommunikation kring skyddad natur vid naturum och i nationalparker. Vi anordnar kontinuerligt kompetensutveckling för naturvägledare och andra intresserade, och har cirka 2000 personer i vårt nätverk.
CNV är också medlem i Utenavet, ett nätverk som främjar utomhusbaserat lärande. Det finns även europeiska nätverk för interpretation, vilket är den internationella termen för natur- ich kulturvägledning. Syftet med interpretation är att skapar meningsfulla upplevelser för människor som besöker natur- och kulturområden.
Att kommunicera om skog
– Det vore intressant att arbeta mer med interpretationens metoder inom skogsbranschen. Vi har därför sökt pengar från Skogssällskapet för ett utbildningsprojekt kring kommunikationsom bidrar till att människor får en egen relation till skogen. Det blir allt viktigare med kommunikation med omvärlden eftersom allt fler har synpunkter på naturen samtidigt som allt färre vistas där. Därmed har polariserade diskussioner uppstått. Även om jag är naturvårdare i själ och hjärta, tycker jag vi även behöver lyfta fram det positiva som skogsbruket gör. På central nivå handlar det ofta om revirtänk och politik, medan det finns många goda exempel på lokal samverkan. Tyvärr syns de positiva nyheterna alltför sällan.
En bra kombination av naturvägledning och kommunikation
Idag delar Anders Arnell sin tid mellan CNV och Ängslyckans Café. Arbetet på CNV blir en blandning av naturvägledning och kommunikation kring metoder.
– Jag har nytta av allt jag gjort tidigare i mitt yrkesliv och även av min jägmästarutbildning.
Varje år ansvarar Anders också för en veckas fjällkurspå Enaforsholm i Jämtland som han utför för Kungliga skogs- och lantbruksakademien, KSLAÄngslyckans Café är ett familjeföretag som drivs av Anders hustru Karin, som även arbetar på Centrum för biologisk mångfald vid SLU. Hon driver företaget tillsammans med Anders och de erbjuder kurser i surdegsbakning, fågelkunskap och annat. Även dottern My arbetar i caféet, liksom då och då andra ungdomar i Vendelbygden. Ett 50-tal besökare kommer på söndagar då Ängslyckans Café har öppet under sex månader per år. Caféet ligger precis vid Vendelsjön, en av Upplands bästa fågelsjöar, cirka fyra mil norr om Uppsala. Anders med familj har bott här sedan 2003.
– Vi bakar surdegspizza och bakar bröd, även historiskt bröd från Vendeltiden. Några gånger under vintern har vi öppet men vår säsong startar på vårdagjämningen. Den första advent 2017 har vi femårsjubileum. Det tog ungefär tre år innan folk började hitta ut hit på allvar.
Vad har du för tips till blivande jägmästare?
Det nuvarande jägmästarprogrammet på SLU påminner i grunden mycket om utbildningen som Anders gick på 1980-talet.
– Du kan prova på olika ämnen och försöka förstå olika intresseområden. Poängen med utbildningen är att det är som ett smörgåsbord med olika valbara längre kurser. Det finns större möjligheter idag att skräddarsy sin utbildning. Själv var jag intresserad av entomologi, naturvård och botanik, och jag valde en grön inriktning. En extra motiverande faktor var att vi var ett gäng som ville framåt. Två av mina förebilder inom natur- och landskapsvård, Börje Drakenberg och Lars Kardell, var våra lärarepå utbildningen. Inom skogsämnet ryms väldigt mycket – finansfrågor, naturvård, högteknologisk forskning, traditionell skogsvård med mera. Varje år gör jägmästarstudenterna en Sverigeresa. Det är bra få lära känna hela vårt land med dess geografi och naturförhållanden. Trots att det är länge sedan jag gjorde min Sverigeresa, minns jag den mycket väl och knyter fortfarande an många kunskaper om olika landsändar till besök vi gjorde då.
Bland mina kurskamrater var det en väldig blandning av våra inriktningar och det gav oss en bra förståelse för varandras intressen. En sak som i stort sett saknades på Skogis på min tid var dock kurser kring kunskap om människor, som psykologi, kommunikation och naturvägledning.
Mer information
- Läs om fler Jägmästare med intressanta yrken
- Centrum för naturvägledning, CNV
- Ängslyckans Café
- Jägmästarprogrammet, SLU
- Skogsmästarprogrammet, SLU
- Skogligt basår, SLU
- Skogskurs för tjejer, SLU
- Naturbruksgymnasium skog
- Utbildningar inom skog och skogsindustri
- Utenavet
- Skogen i Skolan



