Älgbetningens negativa effekter på tallskogen ökar

9 december 2002 15 % av all tallungskog i landet är skadad av älg enligt uppgifter från Skogsstyrelsen

Tallskogen har det kämpigt just nu. Nu visar det sig att älgskadorna på tallungskog åter ökar. Enligt Skogsstyrelsen uppvisar en sjundedel av av all tallungskog svåra skador orsakade av älgbetning. Det motsvarar 640 000 hektar där det framtida virkesvärdet riskerar att halveras. I mellanSverige har skadorna ökat särskilt starkt sedan slutet av 1980-talet.,

,Detta kommer som lök på laxen ovanpå de lokalt omfattande gremmeniellaangreppen de senaste åren. Omkring 220.000 hektar tallskog har besvärande eller svåra skador på grund av skadesvampen Gremmeniella. Värst drabbade är de yngre gallringsskogarna av tall där i genomsnitt nära 6% bedöms ha besvärande eller svåra skador.,

,Älgens skador på skogen representerar stora värden:,,

  • Delvis spolierade återväxter som kostat 10 000 – 12 000 kronor att anlägga (källa Skogsvårdsstyrelsen),
  • upprepade hjälpplanteringar av skadade plantskogar ,
  • i många fall ett trädslagsval som har anpassats till viltet och inte till ståndorten innebär betydande kostnader ,
  • Dålig virkeskvalitet i skadade bestånd påverkar också den framtida värdeavkastningen ,

    ,Skogens produktion av stora volymer råvara av hög kvalitet är av stor ekonomisk betydelse dels för skogsägaren dels i ett regionalt och nationellt perspektiv.,

    ,Skogsvårdsorganisationen anser att skadorna är för stora och betestrycket generellt sett är för högt. Det innebär att älgstammen är för stor i förhållande till fodertillgången. Det finns dock betydande lokala variationer när det gäller färsk betning på tall. ,

    ,Det kan konstateras att skador av den omfattning de har inom de mest skadade områdena leder till betydande ekonomiska konsekvenser för skogsägarna och att det är nödvändigt med en mer produktionsanpassad avskjutning. Högt betestryck innebär också risker när det gäller bevarandet av den biologiska mångfalden.,

    ,Minskande skador kan på längre sikt uppnås genom att öka utbudet av viltfoder. Skogsvårdsorganisationen pekar på möjligheterna att öka foderutbudet genom en viltvårdsanpassad skogsskötsel och utnyttjandet av bl. a kraftledningsgator för viltfoder- produktion. ,,Se även kartbild över inventeringsresultat 2002 (länk),,,,,,,

    Läs mer: http://www.svo.se/fakta/invent/algbete/Sverigekartor/färsk%20betning%20tall%202002.jpg

  • Hämtar fler artiklar
    Till Skogen startsida
    På väg
    Axel och Anders börjar på Forum Fastighetsekonomi
    SkogsJobb