60 miljoner ton mindre koldioxid per år genom skogsbruket

11 december 2015 - En kubikmeter skog binder drygt ett ton koldioxid per år. Den svenska skogen växer totalt med 110 miljoner kubikmeter varje år. Det innebär att den binder upp emot 140 miljoner ton koldioxid. Det är dubbelt så mycket som de svenska utsläppen totalt av koldioxid. Det svenska skogsbruket minskar mängden koldioxid i atmosfären med 60 miljoner ton per år, sa vd Bengt Ek, Föreningen Skogen, på ett frukostmöte för riksdagsledamöter. Hans Winsa, forskningsledare på Sveaskog, menade att storleken på skogens koldioxidupptagning och tillväxt bestäms i huvudsak av mängden barr och blad, som kan ta upp koldioxid och ta emot solljuset. Med hjälp av skogsskötselåtgärder kan barrmängden ökas, vilket i sin tur resulterar i ökad trädtillväxt. Ett exempel på åtgärd är gödsling.

60 miljoner ton mindre koldioxid per år genom skogsbruket
Hans Winsa, forskningsledare, Sveaskog

Sambandet mellan växande skog och klimatfördelar är oklart för många. En vanlig missuppfattning är att om man ska värna klimatet måste all skog stå orörd. Parallellt med klimatförhandlingarna i Paris hölls ett frukostmöte i riksdagen där Bengt Ek, vd föreningen Skogen, och Hans Winsa, forskningsledare Sveaskog, kunde bemöta en del av dessa uppfattningar.

Det växer mer skog än det avverkas
Bengt Ek berättade om skogsbrukets historia och om hur dåvarande Skogsvårdsföreningen, dvs Föreningen Skogen, bildades då delar av Sverige blivit avskogade. Sedan dess har skogsvårdslagen införts och där står bland annat att man är skyldig att återplantera skog efter avverkning. Numera växer det mer skog än det avverkas och det framgår av Riksskogstaxeringen som utförs av SLU i Umeå.
Läs mer i Riksskogstaxeringen

Elever får kunskap om skog i praktiken
Under många år med början vid förra sekelskiftet planterade skolelever i folkskolan skogsplantor för skogarnas återplantering. Barnen fick en teoretisk och praktisk utbildning i skogsskötsel framtill 1954 då de lärde sig att plantera tall- och granplantor eller så fröer på avverkade skogsytor. Skogen i Skolans verksamhet verkar på skolans villkor sedan 1973 med syftet att öka elevers intresse och kunskap om skog. Sedan 2011 ingår verksamheten i Föreningen Skogen. Under fem års tid pågick ett projekt där 70.000 träd planterades per år. Verksamheten bedrivs i tio regioner över hela Sverige.
Läs mer om Skogen i Skolan

Växande skog är lösningen på sikt
– Fotosyntesen känner de flesta till, kolet tas upp i trädet och blir ved. Syret går därefter tillbaka till luften. Men alla känner inte till att när träden dör fångas syret upp igen och kolet släpps tillbaka till atmosfären igen som koldioxid. Med andra ord släpper den orörda skogen ut lika mycket kol som den tar upp. Den skyddade skogen släpper på sikt ut lika mycket kol som den tar upp och därför är regnskogen inte jordens lunga, sa Bengt Ek. Det finns många frågor för er politker  att fokusera på. Mer av allt, dvs mer virke, och att balansera det mer mer naturvård och trivsammare skogar. En annan utmaning är att klimatzonerna ändras vid klimatförändringen. Vad händer då med de skyddade arterna? Vi behöver vidare ha en lojalitet med fattiga länder där skoglig kunskap saknas dit svensk kunskap om skogshushållning kan exporteras. Bioekonomi kräver mer satsning på forskning och utveckling. Vi behöver sprida kunskap om vad skogen ger människan – och ett tillfälle är den internationella skogsdagen som infaller den 21 mars.
Läs mer om International Forest Day

Hans Winsa, forskningsledare, SveaskogHans Winsa, forskningsledare på Sveaskog, berättade om forskningsfakta från Skogsstyrelsen, Sveaskog och SLU.
– När träden hamnar i ett moget stadium sjunker tillväxten för att sedan avta. Avverkning sker och ger då plats för ny skog, ofta mer välväxande. Det har funnits idéer om att skapa ett fossilt förråd, men kol går inte att lagra öppet i skogen. Det skulle snarare vara i myrar, men det vore inte praktiskt möjligt.
Tillväxten inom EU sjunker, t.ex i Tyskland och Frankrike som byggt upp höga virkesförråd som ger minskande klimatnytta.

Rätt trädslag på rätt mark
För att få fler plantor behöver man sätta rätt trädslag på rätt typ av mark. Om man lämnar fler stammar ger det mer näring. Gödsling av skog ger en kväveeffekt i boreal skog om man gör det på rätt sätt, eftersom kvävet tas upp av skogen. Upptaget av koldioxid i växande skog ökar tillväxten med 1% över hundra år visar studier som gjorts av SLU. I Sverige finns det 42 % gran medan resten består mest av tall och björk. Andelen lövträd växer ständigt. Forskning via Future Forests visar att om man ska ta vara på skogens tillväxtmöjligheter bör man i stort sett bara odla tall norr om Dalälven medan tallen i södra Sverige har bytts ut mot gran pga älgbetning av plantor. Det finns också snabbväxande träd som poppel och hybridasp. När det gäller körskador var industrin förr mer säsongsanpassad medan man nu har små lager och kör maskinerna året om. Det innebär mer planering för att t.ex inte köra för ofta på samma väg. Skogsmaskiner släpper inte ut några stora mängder avgaser jämfört med transportsidan. Mer forskning behövs för att skogsmaskinerna ska kunna gå över till att bli hybrider.

Mer information

Gunilla Häggström, Kommunikationsansvarig SkogsSverige
Gunilla Häggström
Kommunikationsansvarig
SkogsSverige

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Stina elektrifierar Komatsu
SkogsJobb