I det här numret är antalet jämförpriser lika många som tidigare. Men det som förut kallades ”timmerpriser” har nu rubriken ”slutavverkning, medelpris” i tabellen.
Den förra benämningen var missvisande, de är inte rena timmerpriser utan volympriser för gran respektive tall från en slutavverkning – och då ingår ju både massaved och timmer. Den som vill följa prisutvecklingen kan fortsätta att göra det, sortimentet är detsamma.
I detta nummer finns de listor som är tillgängliga på företagens hemsidor (med reservation för att vi kan ha missat några). De har det senaste året blivit färre.
Längre fram hoppas jag på fler listor, men det beror på företagens villighet att lämna ut dem och hur mycket tid som är rimligt att lägga på att samla in dem.
Jag är medveten om att prisberäkningarna har sina brister. Fördelen med dem är dock att de genomförs varje månad, på samma sätt och att de därmed kan vara en utgångspunkt för den som vill följa trenderna på virkesmarknaden.
För dig som står i begrepp att göra en virkesaffär är prislistorna dock inte tillräckligt underlag. Om du nöjer dig med priset i listan lär du bli besviken när du jämför ditt försäljningspris med någon annans. Du som ska sälja en avverkning måste göra en mer omfattande marknadsundersökning för att få rätt pris.
Köparnas prislistor lämnar mycket övrigt att önska. De är svåra att förstå sig på, ger inte all information och är besvärliga att jämföra med varandra. Villkoren jag lägger in i dataprogrammet som räknar ut priserna kan inte till fullo kompensera. Det är också många steg i processen för beräkningarna, och många möjligheter att det blir fel.
Köparna håller oftast med om att prislistorna är krångliga, men det händer inte så mycket i utvecklingen av listorna eller av köpformer. På frågan om stampris är en väg framåt för mer enhetlighet och mer lättbegripliga priser håller flera köpare med – men inte alla.
Digitaliseringen av virkesflödet är snabb just nu. Kan den bidra till nya köpformer – som också gör det lättare för säljarna att se vad virkespriset blir?
Den här månaden är prislistorna oförändrade. Stormen Alfrida orsakade inte heller så omfattande skador att den påverkar virkespriset, enligt Mellanskog.
De höga påslagen på timmer runt om i landet lär dock ha sjunkit eftersom trävarukonjunkturen verkar vara på väg att försämras (se artikel ”USA-priser faller snabbt” i SKOGEN 1/2019).
Värt att notera är att massavedspriserna i Lettland har sjunkit, för första gången på länge. Återstår att se om det är en tillfällig svacka eller en nedåtgående pristrend på importvirket.
SKOGEN 1/2019