Helikopterperspektiv  blir  lönsamt

När jag tittade upp såg jag den ena skadade granen efter den andra. Jag hade gått till ett ställe i skogen där jag inte brukar vara så ofta, och upptäckte nu ett bestånd som angripits av granbarkborre. 
Det är moget för slutavverkning, men på en fastighet där stormarna Gudrun och Per härjade hårt har det varit roligt att behålla lite gammal skog. Nu är dock avverkningsanmälan inlämnad.

Jag tror inte att jag är ensam om denna upplevelse. Det är fler som är tvungna att göra en avverkning, fastän man egentligen tänkt vänta till nästa högkonjunktur och tills virkespriserna stiger igen. 
Nu går priserna ner. Billerud Korsnäs och Sveaskog tillhör dem som sänkt massavedspriserna och Norr­skog har sänkt timmerpriserna. Stora Enso har sänkt grantimmerpriset i Södermanland. Redan förra ­månaden visste vi att Mellanskog hade sänkt både massaveds- och timmerpriserna, nu ser vi hur det slår vid en slutavverkning. 
VVDS har en ny timmerprislista på gång men inte offentliggjort den och därför är priserna för en slut­avverkning inte med denna månad.

I anslutning till en artikel på nästa uppslag finns diagram över avverkningsanmälningar och virkes­priser. Visst följs kurvorna åt till viss del. Upp- och nedgångar i virkespriserna är en av faktorerna att ta hänsyn till för den enskilde. 
Men det är också en hel del psykologi i affärer. Många bestämmer sig för att avverka när priserna är på väg upp, men det är svårt att pricka in pristoppen.
Det är också många som måste avverka på grund av storm, bränder och insekter. Då upprätthålls – eller ökar – avverkningsvolymerna, trots att priserna går ner.
De virkesköpande företagen har ett övertag eftersom de vet mer om marknaden för trävaror, massa och papper. Virkesköparna är också färre än skogsbrukarna, vilket ger dem ett övertag, exempelvis när det handlar om hur virket mäts in vid industri. 

Skogsbrukare bör vara pålästa för att göra en så bra affär som möjligt. Men ett insektsskadat bestånd ­måste avverkas, vilket minskar förhandlingsutrymmet.
Jag försöker tänka lite i termer av karuseller och gungor och tänka att ibland blir det en bra affär, andra gånger blir det en sämre. Jag försöker också inrikta mig på vad jag själv kan påverka i skogen genom ­klimatanpassning i form av plantval och ståndorts­anpassning. 
Som skogsbrukare måste jag ha ett slags helikopterperspektiv på skogen och inte stirra på varje enskilt långt årsskott – eller för den delen varje enskild granbarkborre. Det blir roligare då, och jag är övertygad om att det på sikt också blir bättre och lönsammare.

Rättelse/förtydligande: I kommentaren till virkepriserna i förra numret av SKOGEN stod det att finska rotpriser kan jämföras med priserna vid en avverkningsrätt i Sverige. För att undvika miss­förstånd bör det påpekas att rot-­priset i Finland är netto vad skogs­ägaren får för virket. Avverkningskostnaderna är borträknade.

MinusDet finstilta kan ha stor betydelse. Eftersom transportavdragen i norr varierar bland köparna kan det påverka till vem det är mest lönsamt att sälja sitt virke.
 

PlusSamma pris för prima och sekunda massaved underlättar för den självverksamme som slipper sortera.
 

SKOGEN 11/2019

Med eSKOGEN får du en nyhetsuppdatering till din e-postadress. Helt gratis, en gång i veckan.

Jag godkänner att Skogen lagrar mina personuppgifter.
Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter
Skickar begäran
På väg
Lena fick Artdatabankens pris
SkogsJobb