Grandominerade produktionsskogar är kraftigt utarmade på skalbaggar, mossor och svamparter, enligt en studie från Linköpings universitet. Den har undersökt hur artrikedom skiljer sig mellan olika typer av skog, skriver universitetet i ett pressmeddelande.
Bland annat har 200 fällor placerats ut i totalt 36 skogsområden i olika delar av Östergötland. Fångsten blev totalt 74 000 skalbaggar.
Enligt studien har den vanligste skogstypen, alltså grandominerade produktionsskog på mellan 15 och 25 år, betydligt färre vedlevande skalbaggar, svampar och mossor jämfört med de artrika naturreservaten. Vissa avverkningsmogna skogar på 70–90 år var dock artrika, framför allt genom en rik insektsfauna.
Hyggen visade sig ha en stor mängd flygande insekter. Men de, i likhet med ungskogar, uppges vara desto fattigare på vedlevande och hotade skalbaggsarter.
Enligt studien beror artminskningen på att andelen skogar som är över 120 år är låg liksom mängden död ved. Även brist på lövträd och tall spelar in.
För att skydda hotade arter är det därför viktigt att öka mängden död ved och variationen av trädslag i det framtida skogsbruket, uppger studen.
– Den visar hur viktigt det är att vi fortsätter skydda skog för den biologiska mångfalden, men också att det är viktigt att vi fortsätter diskussionen om hur vi sköter dagens produktionsskogar för att på bästa sätt kombinera produktion och biologisk mångfald. Det är väldigt roligt att studien gjorts i samverkan med flera stora skogsägare, säger Ulrica Swärd, enhetschef Länsstyrelsen Östergötland, i pressmeddelandet.
Totalt hittades 478 vedlevande skalbaggsarter och av dem var 24 med på den nationella rödlistan för hotade arter.
– Resultaten är intressanta eftersom 6 000 arter är beroende av död ved i svenska skogar och att studien visar att majoriteten av Sveriges skogsmark är utarmad på arter beroende av död ved. Studien har fyllt en kunskapslucka om vilka arter som lever i södra Sveriges vanligaste skogstyper, unga produktionsskogar dominerade av gran. Resultaten har därmed gett en unik inblick i skillnaderna mellan skogar av olika åldrar och skyddade områden, säger Karl-Olof Bergman, docent i naturvårdsbiologi vid Linköpings universitet.
Fältarbetet har gjorts av biologstudenterna Rebecca Petersen och Angelica Weisner från Linköpings universitet under deras examensarbeten.
Studien är ett samarbete mellan Länsstyrelsen Östergötland, Linköpings universitet, Sveaskog, Holmen skog, Boxholms skogar, Linköpings stift och Baroniet Adelswärd.