Genusordningen
En av våra tydligaste, och också mest problematiska normer, är den om kön: När det handlar om jämställdhetsfrågor, som det gör i detta fall med regeringens jämställdhetsstrategi, är det normen om kön som är i fokus. Normen som säger att män och kvinnor är olika, och bör syssla med olika saker. Detta trots att två kvinnor ju kan vara mer olika än en kvinna och en man. Detta, tillsammans med diverse andra komponenter, t.ex. makt och inflytande, bidrar till den så kallade genusordningen.
När vi ser eller möter en annan människa är det absolut första vi gör, oftast och omedvetet, att avgöra om personen framför oss är en man eller kvinna. Det är den första distinktionen vi gör och lika snabbt lägger vi sedan på förväntningar, fördomar eller på något sätt bestämda uppfattningar om personen vi står framför. Allt detta gör vi för att vi har lärt oss att göra det. Den första frågan på bb efter en förlossning är ”vad blev det” med antydningen ”blev det en flicka eller en pojke”? Så, redan där drillas vi hårt in i könsmöster, och barnet som det frågades om möts redan där av förväntningar och uppfattningar om hur det som flicka eller pojke ska se ut och bete sig (länk till rosa och blå pyjamas experimentet? Gothlin, E. (1999) Kön eller Genus Liber).
Sedan faller det sig så att det som räknas som och anses vara manliga beteenden, attribut, koder har högre status i samhället än de beteenden, attribut och koder som räknas som kvinnligt. Det män gör värderas också generellt sett högre än det kvinnor gör. Manliga yrken har högre lön och är ofta inom privat sektor, medan kvinnliga yrken har lägre lön, är mer slitsamma fysiskt samt ofta inom offentlig sektor. Och detta gäller inte bara för kön, att vara vit, heterosexuell och utan funktionsnedsättningar värderas också högre än att vara mörk, homosexuell och rullstolsburen.
Fördomar, normer och strukturer påverkar oss hela tiden varför det är av yttersta vikt att hela tiden vara medveten om att saker och ting är som de är för att vi ”bestämt” att det ska vara så, inte för att de av naturen är så. Vi rättar oss efter osynliga regler och förväntningar om vad som är kvinnligt och manligt varje dag, hela tiden, i möten med andra och till och med i möten med oss själva. Och det gör vi i rädsla för repressalier från omgivningen vilket i förlängningen skulle innebära utstötning från gruppen och ensamhet, vilket är det värsta tänkbara scenariot för människor då vi gärna är sociala och behöver varandra. Och dessa osynliga normer och regler märker vi oftast inte förrän vi överträder dem. Då anpassar vi oss (och reproducerar dem i samma veva) eller så gör vi uppror (och försöker skapa förändring).
När vi tittar aktivt på samhället och medvetet lägger märke till och försöker identifiera olika aspekter av hur genus verkar kan man säga att vi anlägger ett genusperspektiv – dvs. att vi låter genus vara en aktiv del av vårt iakttagande, vi synliggör genusaspekten. Helt plötsligt lägger vi märke till många saker som annars bara går oss förbi. Normer kring genus och könsroller är någonting väldigt subtilt, som påverkar oss och samhället, utan att vi alltid kanske märker det, varför det är väldigt viktigt att aktivt välja att använda oss av ett genusperspektiv, just för att lägga märke till allt det som styr oss utan vår vetskap.
-
Jämställdhet –
Som nämndes i inledningen till detta utbildningsmaterial så är inte genus och jämställdhet synonyma begrepp. Genusteori används för att förklara förhållanden rörande normer, strukturer och makt kopplat till kön, medan jämställdhet är ett ”mål” – dvs. att män och kvinnor ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i ett samhälle. Man kan kortfattat säga att genusteori är vägen dit och jämställdhet är målet. Därför är det viktigt att fokusera på genusrelaterade frågor i utbildningsmaterialet, så att man förstår varför jämställdhet är viktigt och så att man också förstår att och varför det idag inte är jämställt i Sverige (och övriga världen). Det är viktigt att utveckla en förståelse för vilka mekanismer som ligger bakom ett fenomen, i detta fall ojämställdhet, för att kunna få till en grundlig och varaktig förändring. Målet för den svenska jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Regeringen har satt upp fyra delmål för att nå dit (http://regeringen.se/sb/d/2593/a/14257): - Jämn fördelning av makt och inflytande
- Ekonomisk jämställdhet
- Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet
- Mäns våld mot kvinnor ska upphöra
Genusvetenskaplig grundkurs
syfte
pedagogisk grundsyn
målsättning
innehåll
upplägg
krav på deltagarna
Teorin kan handla om:
– Värdegrunder
– Samhälle och individ – en konstruktion
– Strukturer/normer/värderingar – att synliggöra det osynliga
– Normen om kön
– Genusteori ←→ jämställdhet: vägen dit och målet
– Genus/jämställdhet inom organisationer
– Feminism, genus och jämställdhet – vad är det och vad är skillnaden?
– Manligt och kvinnligt – en social konstruktion
– Normer och strukturer – de påverkar oss olika
– Vad är nyttan med genus(tänk)?
– Hur påverkar det här mig?
– Maskulinitet och manlighet
– Härskartekniker
– Genus och ohälsa
– Jämställdhet i skogen
Grundkurs enl. JGL (http://alltomjamstalldhet.se/?page_id=472) innehåller bla momenten (Lägg till Samhälle – individ, Strukturer och normer → normen om kön):
1. Genusordningen (genusbegrepp: manlig norm, könsmaktsstruktur, genuskontrakt, härskartekniker, mm)
2. Genus över tid
3. Den könsuppdelade arbetsmarknaden (genus i organisationer)
4. Lagar och överenskommelser
5. Makt
6. Självinsikt (genus i ens eget liv)
7. Förändring och motstånd (härskartekniker)
8. Nytta och tillväxt
9. Verktyg och metoder
Ev ha tre större block med inspelade föreläsningar på varje block och möjlighet NORMKRITISK PEDAGOGIK
Självinsikt
Verktyg och metoder
LAGAR OCH REGLER
Lagar och överenskommelser
NYTTA OCH FÖRÄNDRING
Förändring och motstånd (härskartekniker)
Nytta och tillväxt
Övningar för att förtydliga teori – Workshops:
– Värderingsövningar (JämO, Bryt!, Ses Offline)
– Övningar som synliggör hur normer/strukturer påverkar oss konkret
– Härskartekniker – hur ser de ut? Motstrategier?
– Skrivuppgifter
– Cases (Ses Offline)
– Enskilda uppgifter
Exempel på områden där man kan lyfta fram genus/jämställdhetsperspektiv på det skogliga området (se ”i normens öga” och Carstensens rapport 2008):
– Kurslitteratur (ex genom läromedelsgranskning ur ”i normens öga”)
– Talutrymme i klassrummen
– Bemötande – lärare-elev och elev-elev
– Att synliggöra att även män ”har ett genus”
– Samspelet mellan lärare och elev
– Bekräftelse
– Stämning/jargong
– Det är den utsatte/drabbade som definierar situationen
Värdegrunder
Beskriva vad det är för något och vad de har med jämställdhet att göra
Samhälle och individ – en konstruktion
Sociala konstruktioner: Om man utgår ifrån perspektivet socialkonstruktivism anser man att vårt samhälle och vi som lever i det är en social konstruktion, dvs. våra handlingar, åsikter, tankar, känslor och beteende är inte något medfött utan någonting vi lär oss i interaktion med andra och med samhället i stort. Vi människor är flexibla och mycket komplexa varelser som hela tiden anpassar och förändrar oss, både hur vi väljer att leva, vad vi tycker om, hur vi tänker om saker mm. Tanken med social konstruktivism är således samhällets och människors föränderlighet, att saker och ting inte är som de är för alltid, och att man kan förändra tillstånd. Till exempel situationen att skogen till största delen ”befolkas” av män. Hur kommer det sig? Vem har sagt att det ska vara så? Är det ett ”naturligt” tillstånd? Svaret på dessa frågor är såklart att det inte är ett naturligt tillstånd att just män skulle vara mer intresserade och därmed vistas mer i skogen än kvinnor. Det finns andra förklaringar till det, förklaringar som gör att situationen faktiskt kan ändras, så att alla som vill vara i skogen kan det.
Strukturer/normer/värderingar – att synliggöra det osynliga
Strukturer: Normer bildar övergripande strukturer som blir en bestående ordning av större omfattning, detta ofta satt i motsats till agent eller individ. Inom samhälls – och beteendevetenskap diskuteras kontinuerligt vad som egentligen påverkar vad. Är det strukturen som påverkar individen eller individen som påverkar strukturen. Även om individen någonstans i alltings början skapade strukturer genom att bygga samhällen, har strukturerna fått eget liv och påverkar i lika hög grad individen som tvärtom. Vi måste förhålla oss till det vi byggt upp och det gör att förhållanden kan verka svårföränderliga.
Normer: begrepp för allmänt delade, men många gånger underförstådda, regler och förväntningar på beteende som gäller inom en mindre social gemenskap eller i samhället i stort. Med normer menas ett riktmärke (mönster) för hur man ska utföra något eller hur man ska uppträda mot varandra. I alla sociala sammanhang finns mer eller mindre uttalade normer för hur vi ska bete oss. I Sverige till exempel vet vi att när vi ska hämta ut ett paket på posten tar vi en kölapp och väntar på vår tur. Bryter man mot dessa outtalade regler kan vi uppfattas fräcka eller oartiga och därigenom skapa missnöje hos andra människor. I vissa fall sker även repressalier från andra, dvs. synliga eller osynliga straff eller åtgärder för att man brutit mot normen. Denna risk för att i andras ögon uppfattas som oartig eller risken att utsättas för repressalier gör att vi människor oftast håller oss inom de underförstådda reglerna. Dessa är föränderliga och beror på samhällsklimatet och de strömningar och den opinion som råder för tillfället. För 50 år sedan ansågs det tex ofarligt att röka, medan det idag anses fult och ohälsosamt. Vissa normer hjälper oss i vårt samspel med andra människor, för att känna samhörighet och passa in. Dessa normer fyller en funktion i det att de hjälper till att upprätthålla de sociala koder som gör att vi kan umgås med varandra, t.ex. en artighetsnorm, eller normen att lyssna när någon annan pratar. Men det finns också andra sorters normer, normer som många gånger kan vara smala och uteslutande, och som begränsar människors handlingsutrymme och leder till diskriminering. Dessa normer är tätt sammankopplade med makt och leder till maktobalans och orättvisor. Kanske att vissa får privilegier och större inflytande än andra.
En sådan norm är den som menar att vi människor är olika på grund av kön. Normer för hur män och kvinnor ska vara och bete sig skiljer sig åt och är uteslutande av varandra, dvs. en man ska vara på ett visst sätt och en kvinna på ett annat, annorlunda sätt. Eller normer som menar att vit hudfärg är bättre och har högre status än mörk. Kanske passar inte dessa normer alla och ändå tvingas man anpassa sig efter dem på grund av grupptryck, risk för åtlöje eller andra åtgärder som vallar in en i ett visst sätt att vara på. Normer anger vad som anses ”normalt” i ett visst sammanhang eller i ett visst samhälle, men alla normer är inte nödvändiga för att vi ska ha ett fungerande samhälle. Vilka normer som är styrande varierar över tid och i olika samhällen och är därför inte någonting konstant utan i ständig förändring. Före år 1921 ansåg man till exempel att kvinnor inte ansågs få eller behöva rösta, utan att det var män som var den ”riktiga” medborgaren och därför också fick rösta. Den normen ifrågasattes och idag vet vi ju att samhället inte slutade fungera för att kvinnor fick rösträtt (I normens öga 2008:18).
Normer gör också att det normala inte behöver förklaras. Det som avviker från normen måste dock ofta förklaras på något sätt, som visar att det är något annat, till exempel:
– Fotboll – damfotboll
– Läraren – den turskiska läraren
– Idrottaren – den funktionshindrade idrottaren
– Mamman – den lesbiska mamman
– Chefen – den kvinnliga chefen
Det här visar på hur en norm fungerar, eftersom vi inte behöver säga t.ex. ”herrfotboll”, ”den svenska läraren” eller ”den heterosexuella mamman”. De tillhör normen och behöver därför inte förklaras, det är ”underförstått” hos alla i samhället att det är herrar som spelar fotboll om man säger ”fotboll” (i normens öga 2008:19).
Normer handlar om makt och det är de som uppfyller/lever upp till normen som också har makten att avgöra om den som avviker ska accepteras eller inte. Det här innebär också att det uppstår en maktobalans och den som avviker från normen blir beroende av ett godkännande från den som uppfyller normen (i normens öga 2008:19).
Problem med kränkningar och liknande som diskriminering, rasism, sexism och homofobi bygger mycket på de alltför snäva normer för hur människor får vara. Normer skapar gränser mellan människor och mellan det som uppfattas som ”normalt” respektive ”avvikande. Människor sorteras in i kategorier och förväntas bete sig på ett visst sätt utifrån dessa. De som inte följer normerna anses vara avvikande och det ”drabbar” dem vidare i umgänge eller det sociala livet i stort (i normens öga s 14). Det är också så att man sällan upptäcker normerna förrän man bryter mot dem, för det är ganska lätt att befinna sig mitt i normen, där det inte stormar så mycket.
Lyckat förändringsarbete ska enl rapporten ”Man kan ju inte läsa om bögar i nån historiebok”:
– En drivande ledning som prioriterar arbetet
– Inkluderande av alla aktörer i och i anknytning till skolan
– Kompetensutbildning för personalen
– Arbete med nyckelpersoner i verksamheten – inte eldsjälar
– Gemensamma och visionära målsättningar
– En organisation för regelbunden samverkan och uppföljning
– En queer och intersektionell förståelse vilket innebär att ifrågasätta normer för genus och sexualitet i förhållande till andra strukturer, ex etnicitet
– Pedagoger med en kritisk blick mot dem själva och sitt förhållningssätt gentemot eleverna
– Ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen för att ifrågasätta heterosexualitet och traditionella genusnormer som något ”normalt” och ”naturligt”
– Dubbla strategier: att synliggöra de kategorier som vanligtvis osynliggörs och inkludera dem på ett självklart sätt i undervisningen, samtidigt som man synliggör och kritiserar normen.
Normen om kön:
När det handlar om jämställdhetsfrågor, som det gör i detta fall med regeringens jämställdhetsstrategi, är det normen om kön som är i fokus. Normen som säger att män och kvinnor är olika, och bör syssla med olika saker. Detta trots att två kvinnor ju kan vara mer olika än en kvinna och en man.
Värderingar: En kulturell eller personlig värdering är en grundläggande uppfattning om önskvärdheten hos ett visst tillstånd, tillvägagångssätt eller resultat. Värderingen indikerar i vilken grad något är bra eller dåligt. Värderingar tenderar att vara generella snarare än specifika, de utgör grundläggande motivationer som går utöver enskilda situationer eller handlingar. En värdering är ett relativt etiskt värde, ett basalt antagande som ett utförande kan härledas från. Ett värdesystem är en uppsättning konsistenta värderingar.
Värderingar varierar mellan olika individer och mellan kulturer. Personliga och kulturella värderingar tenderar att vara relativt konstanta över tiden och främjar på så sätt kontinuitet i ett samhälle eller hos en person. De kan dock även förändras med tiden.
Värderingarna utgör utvärderande föreställningar som sammanför affektiva och kognitiva element för att orientera individer i den värld de lever i. Det utvärderande elementet särskiljer värderingar från existentiella föreställningar, som snarare handlar om sant och falskt. Det kognitiva elementet särskiljer dem från motiv, som grundas i psykologiska drifter och känslor. De utvärderande kriterier som värderingarna bygger på, kommer från föreställningar om moral, estetik och måluppfyllande. Det vill säga, ett tillstånd, ett tillvägagångssätt eller slutresultat kan värderas som bra eller dåligt av moraliska, estetiska eller logiska skäl.
Genusteori – jämställdhet: vägen dit och målet
Vad är genus? När vi ser eller möter en annan människa är det absolut första vi gör, oftast och omedvetet, att avgöra om personen framför oss är en man eller kvinna. Det är den första distinktionen vi gör och lika snabbt lägger vi sedan på förväntningar, fördomar eller på något sätt bestämda uppfattningar om personen vi står framför. Allt detta gör vi för att vi har lärt oss att göra det. Den första frågan på bb efter en förlossning är ”vad blev det” med antydningen ”blev det en flicka eller en pojke”? Så, redan där drillas vi hårt in i könsmöster, och barnet som det frågades om möts redan där av förväntningar och uppfattningar om hur det som flicka eller pojke ska se ut och bete sig (länk till rosa och blå pyjamas experimentet? Gothlin, E. (1999) Kön eller Genus Liber). Sedan faller det sig så att det som räknas som och anses vara manliga beteenden, attribut, koder har högre status i samhället än de beteenden, attribut och koder som räknas som kvinnligt. Det män gör värderas också generellt sett högre än det kvinnor gör. Manliga yrken har högre lön och är ofta inom privat sektor, medan kvinnliga yrken har lägre lön, är mer slitsamma fysiskt samt ofta inom offentlig sektor. Och detta gäller inte bara för kön, att vara vit, heterosexuell och utan funktionsnedsättningar värderas också högre än att vara mörk, homosexuell och rullstolsburen.
Fördomar, normer och strukturer påverkar oss hela tiden varför det är av yttersta vikt att hela tiden vara medveten om att saker och ting är som de är för att vi ”bestämt” att det ska vara så, inte för att de av naturen är så. Vi rättar oss efter osynliga regler och förväntningar om vad som är kvinnligt och manligt varje dag, hela tiden, i möten med andra och till och med i möten med oss själva. Och det gör vi i rädsla för repressalier från omgivningen vilket i förlängningen skulle innebära utstötning från gruppen och ensamhet, vilket är det värsta tänkbara scenariot för människor då vi gärna är sociala och behöver varandra. Och dessa osynliga normer och regler märker vi oftast inte förrän vi överträder dem. Då anpassar vi oss (och reproducerar dem i samma veva) eller så gör vi uppror (och försöker skapa förändring).
Vad är jämställdhet? Genus och jämställdhet är inte synonyma begrepp. Genusteori används för att förklara förhållanden rörande normer, strukturer och makt kopplat till kön, medan jämställdhet är ett ”mål” – dvs. att män och kvinnor ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i ett samhälle. Man kan kortfattat säga att genusteori är vägen dit och jämställdhet är målet. Därför är det viktigt att fokusera på genusrelaterade frågor i utbildningsmaterialet, så att man förstår varför jämställdhet är viktigt och så att man också förstår att och varför det idag inte är jämställt i Sverige (och övriga världen). Det är viktigt att utveckla en förståelse för vilka mekanismer som ligger bakom ett fenomen, i detta fall ojämställdhet, för att kunna få till en grundlig och varaktig förändring. Målet för den svenska jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Regeringen har satt upp fyra delmål för att nå dit (http://regeringen.se/sb/d/2593/a/14257):
• Jämn fördelning av makt och inflytande
• Ekonomisk jämställdhet
• Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet
• Mäns våld mot kvinnor ska upphöra
Feminism, genus och jämställdhet – vad är det och vad är skillnaden?
Först och främst, genusvetenskap (och i förlängningen jämställdhetsarbete) är ett kunskapsområde, ett riktigt ämne, och inte en åsikt. När man pratar om genus kan många tycka att det är flum och bara påhittat. Men faktum är att genusvetenskap är ett universitetsämne och en egen institution där kunskapen är framtagen genom gedigen forskning. Många som argumenterar direkt och indirekt emot jämställdhet, genom att säga ”men jag slår ju inte min fru” eller något liknande, visar på hur ämnet blir till en åsikt som ofta läggs på individnivå (att det inte är si och så för mig, innebär inte att en hel vetenskap har fel). Det är därför av yttersta vikt att peka på att det är ett strukturellt perspektiv som måste intas för att förstå vad genus och jämställdhet handlar om. Individuella skillnader som pekar på motsatsen kommer alltid att finnas, oberoende samtalsämne, men en struktur bildas när det är så pass många individuellt lika situationer att det bli en generalitet i det, eller en regel. Till exempel löneskillnader mellan män och kvinnor. Eller normen som säger att killar inte sminkar sig eller bär kjol. Eller den att kvinnor tar ut större delen av föräldraledigheten. Eller att män inte gråter.
Feminism: politisk riktning som arbetar för kvinnors lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter som män. En feminist är en person som anser att samhället borde se ut på det sättet. Feminismen brukar delas upp i olika skeden, eller olika ”vågar”, som beskriver vilka frågor som stod i fokus just i den vågen.
Genusvetenskap: Akademisk vetenskap som undersöker vilken roll kön spelar i olika sociala sammanhang, beteenden, skeenden mm.
Jämställdhet: Innebär målet att ha ett samhälle där kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter på alla områden i livet. Jämställdhet kan sägas vara målet och genusvetenskap/genusperspektiv är vägen dit.
Manligt och kvinnligt – hur kön ”görs”, inte ”är”
Olika, åtskilda och olika värderade – hirdmans genuskontrakt.
”Man föds inte till kvinna, man blir det” – Simone De Beauvoir.
Vad är nyttan med genus(tänk) – Varför är genus relevant för mig?
Genus och ohälsa
Maskulinitet och manlighet
Mansrollen, män har också genus, män mår också dåligt av rådande genusordning
Genus/jämställdhet i organisationer:
Konstruktionen och förståelsen av kvinnligt och manligt, och hur både kvinnor och män iscensätter kvinnlighet och manlighet i arbetslivet har studerats empiriskt i många olika typer av en och samkönade organisationer (SOU 2011:89).
Metaforer som beskriver avsaknaden av kvinnor på ledande positioner:
– Glastak: den osynliga barriär i en organisations hierarki som det är svårt för kvinnor att bryta sig igenom. Hit men inte längre är det som råder, där taket oftast ligger på mellanchefsnivå. Det intressanta är att för män som arbetar i en organisation där de är i minoritet råder ofta det omvända, de har lätt att avancera och får snabbt nya arbetsuppgifter, gärna som experter eller med ledarfunktioner. Det beskrivs som att de åker glashiss – istället för ett glastak finns alltså en glashiss som snabbt tar män till högre befattningar.
– Klibbiga golv: Är ett annat namn på fenomenet glastak, där båda metaforerna beskriver att kvinnor har svårt att avancera, men de har olika förklaringar till varför. Glastaket innebär att kvinnorna kommit en bit på vägen och försöker göra karriär men inte kommer längre än en viss nivå, det klibbiga golvet beskriver istället att kvinnorna aldrig riktigt kommer loss från de lägre nivåerna och ens kan avancera (SOU 2011:93). Glastaket hindrar kvinnor från att nå toppen, klibbiga golv hindras kvinnorna från att överhuvudtaget ha eller förverkliga karriärambitioner.
– Läckande rör: Karriären beskrivs som ett läckande rör där ett antal män och kvinnor i början av karriären kliver in i ett rör, och där det borde komma ut lika många kvinnliga som manliga chefer i andra ändan. Men eftersom en högre andel män än kvinnor lyckas göra karriär och bli chefer beskrivs kvinnorna ”läcka ut” någonstans på vägen (SOU 2011:94).
Detta är metaforer, de symboliserar – de förklarar inte och kan bidra till att befästa att detta är ”sant” genom att etablera begrepp för det och därmed anses det som naturligt och objektiva.
Passiva och aktiva motstånd:
Förändringsarbete är svårt överlag, och särskilt när det handlar om jämställdhet. Det praktiska jämställdhetsarbetet måste således hantera både de allmänna svårigheterna med förändringsarbete, men också hantera de föreställningar om hur kvinnor och män är och vilka uppgifter som de är lämpade att utföra – föreställningar som råder inom organisationer och i samhället i stort. Nedan presenteras vanliga föreställningar om jämställdhetsarbete i organisationer och förklaringar till hur dessa uppstår och hur man kan tackla dem:
– Jämställdhet rör inte oss
– Jämställdhet är en generationsfråga
Båda dessa argument innebär ett sorts passivt motstånd eftersom de i någon mån underkänner problemet och relevansen i en eventuell åtgärd. De utgår ifrån att arbetsplatsen är bra som den är eller att den inom sin tid kommer att bli jämställd av sig själv. En strategi för att hantera denna sortens motstånd är att lägga fram information som visar på och synliggör de skillnader som finns mellan män och kvinnor på arbetsplatsen. Både löneskillnader, befordningsmöjligheter men också frågor kring vilket klimat som råder och de formella och informella maktstrukturerna (s. 95).
– Jämställdhet innebär diskriminering av män
Detta antagande bygger också på att man anser att arbetsplatsen redan är jämställd. Och att alla insatser för ökat jämställdhet som görs riskerar att rubba balansen och den rådande jämvikten till männens nackdel. Detta gör också att personer tenderar att höja rösterna och ge mer aktivt motstånd eftersom det upplevs vara ett reellt hot som kommer att försämra villkoren för män i organisationen och/eller påverka stämningen negativt och skapa allmän olust.
– Jämställdhet handlar om att hjälpa kvinnor
– Jämställdhet är ett sätt att tillvarata kompetens
– Jämställdhet ökar kvaliteten/kreativiteten/lönsamheten
– Jämställdhet handlar om att omfördela makt
Dessa fyra föreställningarna anser alla att jämställdhetsarbete behövs men de har olika syn på hur detta arbete bör bedrivas, och på vilken nivå – individnivå eller strukturellt. Att jämställdhet handlar om kvinnor är en vanlig föreställning och det arbete som i det fallet bedrivs sker vanligtvis på individnivå, att hjälpa kvinnorna i organisationen att komma framåt via ledarskapsutbildningar och mentorsprogram. Hjälp till självhjälp, som uppmanar kvinnorna att ändra sitt beteende och därmed förändra på arbetsplatsen. Även i föreställningen att jämställdhet är ett sätt att tillvarata kompetens eller ett sätt att öka kvaliteten/lönsamheten riktas ofta insatserna mot att det är kvinnor som behöver hjälpen. Att involvera män visar sig vara svårare. Föreställningen att det handlar om att omfördela makt kan dessvärre också underminera jämställdhetsarbetet då alla män i en organisation är inte priviligerade på alla kvinnors bekostnad, och att lyfta fram de kvinnor som har höga befattningar och hög lön eller liknande kan få jämställdhetsarbetet att verka onödigt, missriktat och orättvist (s. 96).
Ett väl fungerande jämställdhetsarbete måste kunna överbrygga olika former av skepsis, ovilja och motstånd. Några faktorer som visat sig vara av stor vikt för ett lyckat arbete är
– Ett tydligt stöd och engagemang från ledningens sida
– Konkreta mål som mäts och följs upp
– Att jämställdhetsarbetet är välplanerat, välorganiserat och tilldelats tillräckliga resurser
Utan detta är det svårt att komma över det dubbla motståndet – mot organisationsförändringar och jämställdhet.
När vi betraktar en organisation utifrån ett genusperspektiv innebär det att kön uppmärksammas i beskrivningen och tolkningen av organisationen – vad som sker i en organisation och varför (Wahl 2000:37).
Vidare Wahl 2000 sidorna 36 – 58).
Härskartekniker – Makt http://kilden.forskningsradet.no/c16881/artikkel/vis.html?tid=35132)
Kan utföras av både män och kvinnor, på både män och kvinnor, men har alltid en maktaspekt inneboende. Berit Ås var den som formulerade dessa tekniker, efter att hon identifierat det ojämställa maktförhållandet mellan män och kvinnor. Den ena parten trycker ner den andra på ett av följande sätt:
– Osynliggörande: ” Osynliggörande försiggår när kvinnor blir bortglömda, förbigångna eller ”överkörda”. Osynliggörandet fråntar kvinnor deras identitet eller påminner dem om att de är mindre värda. Att de är oviktiga och betydelseslösa.
– Förlöjligande: ”Förlöjligande försiggår när kvinnors insats blir förhånad, utskrattad eller liknad vid djur, till exempel höns. Som när kvinnor sägs vara speciellt känsliga eller att de är sexuella varelser eller när kvinnor blir avvisade som kalla eller cyniska. Alltsammans är beteckningar som vanligtvis inte sätts på mäns reaktioner.”
– Undanhållande av information: ”Undanhållande av information försiggår när män som en självklarhet vänder seg till andra män och kvinnor inte ges information om viktiga saker på arbetsplatsen eller i det politiska livet. Även kvinnors insats i hemmet och med hushållsarbetet förtigs.”
– Dubbelbestraffning: ” Dubbelbestraffning försiggår när det är fel både det kvinnor gör och det de inte gör. Den här tekniken tas i bruk mot dem som man har fördomar mot. T ex när kvinnor i kvinnorörelsen beskylls för at vara orsak till alla skilsmässor och samtidigt beskylls för att inte vara tillräckligt aktiva i politiken. Damn you if you do, damn you if you don’t.” Till exempel om man är noggrann med sina arbetsuppgifter. Då ser chefen det som om inget blir gjort. Om man snabbar på, får man höra att man slarvar.
• Som man: att beskyllas för att inte ta ansvar för hem och barn, men kallas omanlig om man stannar hemma.
• Som kvinna: att välja att vara hemma med sina barn framför att gå på ett kvällsmöte och därmed betraktas som oseriös, men närvarande på mötet kallas för ”dålig mamma”.
– Påförande av skuld och skam: ” Påförande av skuld och skam sker genom förlöjligande och dubbelbestraffning. Det försiggår när kvinnor får veta att de inte är tillräckligt bra, även om anledningen kan vara:
1. att de tänker och handlar annorlunda och på ett nytt sätt i förhållande till män.
2. att de inte har kunnat skaffa sig tillgång till information som männen behärskar.”
Genusordningen (genusbegrepp: manlig norm, könsmaktsstruktur, genuskontrakt, härskartekniker, mm)
Genus över tid
Den könsuppdelade arbetsmarknaden (genus i organisationer)
Lagar och överenskommelser
Diskrimineringslagen
Jämställdhetsplaner för företag/organisationer
Makt
Självinsikt (genus i ens eget liv)
Förändring och motstånd (härskartekniker)
Nytta och tillväxt
Verktyg och metoder
Film: http://www.vgregion.se/sv/Vastra-Gotalandsregionen/startsida/Kultur/Konferenser/Kommunkonferens/Pa-olika-villkor–hur-jamstalld-ar-kulturen-egentligen/”http://www.vgregion.se/sv/Vastra-Gotalandsregionen/startsida/Kultur/Konferenser/Kommunkonferens/Pa-olika-villkor–hur-jamstalld-ar-kulturen-egentligen/
Samtal med Lisa Lindén och Vanja Hermele.
Jämställdhet är när man får reella möjligheter att uppnå jämställdhet – inte bara på papperet, utan i verkligheten, och det är då man kommer in på genus.
Jämlikhet är en äldre idé än jämställdhet och handlar om alla människors lika värde, men då alla människors lika värde ofta missade kvinnors lika värde med män så kände man sig tvingad att hitta ett begrepp som beskrev just ojämlikheten mellan kvinnor och män. Jämställdhet innebär de reella villkoren för män och kvinnor och tar inte automatiskt hänsyn till klass, etnicitet mm, utan är ett renodlad könsbegrepp. Dock är det viktigt att utveckla jämställdhet till en mångfaldsfråga och tex prata om jämställdhet och mångfald samtidigt.
Jämställdhet är också en resa i sig själv – man måste någonstans se det och se sina egna värderingar och förutfattade meningar. Kanske är det lättare för kvinnor (att då också tillgodogöra sig ett sådant perspektiv) som hela livet tränas i att känna och uttrycka känslor till större del än män?
Det finns länder som skriver på deklarationer för mänskliga rättigheter med undantag för kvinnor, vilket visar på vidden och det viktiga i att också tillämpa jämställdhetsbegreppet.
Rosa och blått (som representation för kön) är en yttring av genusordning/ordningar som kan ses oskyldig och vardaglig men analyserar man vad det egentligen betyder och står för så får det mycket mer allvarliga konsekvenser, tex könsstympning och hedersrelaterat våld, synen på sexualitet men också en sämre pension än män. 1-8% av löneskillnader kan inte förklaras med annat än kön.
Jämställdhet handlar inte om det onda och det goda utan om makt och omedvetna saker.
Varför jobba med jämställdhet?: i grund och botten handlar det om alla människors okränkbarhet. Rättviseaspekten är en del. Normer i kulturen påverkar förestälningar om kön. Jämställdhetskampen sker överallt, ej uteslutande varandra.
Genussystemets (Yvonne hirdman) bärande princip är särskillnad och hierarkisering – kvinnor och män gör olika saker och det män gör rankas högre (pension, lön, prestige, en films budget mm). Hög andel kvinnor i publiken och på utbildningarna (filmproduktion) men inte lika höga andel hos professorerna. Alltid glastaket som håller kvinnor borta.
Jämställdhet sker inte av sig självt – ex dramatens mansdominans. Forskare på på Stockholms universitet kan berätta att det i slutet på 1800-talet spelades in jättemycket dramatik skrivet av kvinnor – en genusturbulent period då och kvinnor fick plats i samhället det rörde på sig. De enda rösterna man har kvar från då är Strindberg som var upprörd över detta medan hela debattmotståndet hade tvättats ur historien. Faktum är att vid 1880 spelades mer drama av kvinnor än vad det gjorde 2008. Det är ett spänningsfält och går fram och tillbaka hela tiden.
Dynamik till normkritik en bra grund – har man hamnat där så har man kommit långt i diskussionerna.
Män finns där det finns makt och pengar. Varför är män inte så aktiva i denna debatt som i så mycket annat?: handlar om flera saker, men den där personliga resan är nog en grej. Annat är diskurs och brist på kunskap. Om man pratar om en situation strukturellt sett så betyder det ju inte att någon måste ansvara för den personligen, däremot har alla ett ansvar. Claes Borgström är en av få som kan prata offentligt om detta, mycket beroende på hans bakgrund i en manlig bransch, juridik. Att vara feminist är inte att vara ett offer – då man blir ett offer i andras ögon är vid ett brott. Många har ju det som argument typ att ”det har ju gått jättebra för mig”.. och då har man tappat analysen. Blir man utsatt för saker handlar det sällan om mig som person utan om någon annan som vill förhålla sig till makt eller position. Män går inte runt och ser en ojämställdhet men skiter i den – utan de flesta vill tro att systemet är rättvist och rationellt. Där den bäst lämpade får jobbet och det är tryggt som det är. Erfaranheten av att vara kvinna kan ha med sig att kvinnor får en särskild tendens att bli medveten om könsstrukturer eftersom man oftare upplever dess negativa konsekvenser, men också positiva effekter som artighet typ hålla upp dörren och så vidare. Verkligheten föreslår i högre grad för kvinnor att det finns könsstrukturer medan män mycket längre tid kan se systemet som rationellt och könsneutralt. För att män ofta är allmänmänsliga representanter för allt och den inkluderade sorten. Levd erfarenhet påverkar. Empiri ser olika ut för män och kvinnor och det gör att män kan bortse från detta mycket längre. Jämställdhet är också en jättestor förändringskamp – maktsystem ska förändras och det betyder att mycket jobb måste göras och det kan man vilja blunda för, vilket gäller både kvinnor och män.
Varför blir det obekvämt med jämställdhet?: För att det är svårt att separera aktörsperspektivet från struktursperspektivet. Det vi pratar om är alltid strukturellt, vilket såklart upprätthålls av aktörer som utgör den gemensamma väven. Men det blir inte särskilt intressant på aktörsnivå utan att förhålla sig till diskurs och struktur. Så blir det obekvämt ska man bolla upp frågan på strukturnivå.
Negativa konsekvenser för kvinnor (som exempel på levd erfarenhet): Handlar om villkor. Ex kvinnliga konstnärer har få barn, manliga har många. Män KAN skaffa barn utan att offra konstärsrollen. Kvinnliga skådespelare har färre och kortare/mindre konkreta roller/uppdrag.
Det finns ingen motsättning mellan jämställdhet och kvalitet, mer jämställt = fler berättelser, fler perspektiv.
”Mänskliga rättigheter” (för vår del, lika villkor) istället för ”jämställdhet”?: Genus har ju en tendens att alltid falla bort i alla andra perspektiv – men det är kanske bra att maktaspekterna sammanfaller. Sen är ju kvinnor ingen minoritet.
Makt lämnar man inte frivilligt. Måste ha fler män på tåget. Hur får vi det? Behöver ej fler män per automatik men behöver fler människor som sett analyserna och när man handlar könskonservativt. Tror på kunskap men man måste också kunna gå till sig själv.
Konkreta tips: Siffror, kartläggningar. Se kön för att komma bort från kön. Formulera, gör maktanalys av statistiken. Vart befinner sig kvinnor och varför? Tydliga målsättningar. Utvärdera hur det gått. Analysera. Ledarskap: svårt att se misslyckanden, men det är viktigt att undersöka det för det är av misstag man lär sig.
Information hämtad från genus A:
Feministisk forskning ifrågasätter patriarkala strukturer i:
– mannen som norm för människan
– kvinnor eller kvinnors verksamheter/erfarenheter osynliggörs eller förvrängs
– manlig bias (systematisk snedvridning)
Feminism är inget enhetligt begrepp utan kan snarare sägas att inta ett kritiskt perspektiv och sträva efter att identifiera, blottlägga och förändra de maktstrukturer som är knutna till kön.
Fyra dimensioner av genus:
1. maktrelationer (institutionaliserad, diskursiv)
2. produktionsrelationer (arbetsdelning mellan könen)
3. Känslomässiga relationer (kärlek och sexualitet)
4. Symboliska relationer (kategoriseringar, representationer)
Genusmönster kan studeras på individuell, institutionell, statlig och global nivå. Genus innehåller bland annat kvinnoforskning, feministisk forskning, maskulinitetsforskning, queerforskning, intersektionalitetsforskning, gay/lesbian forskning. Genusvetenskapens subjekt blir skeenden där kön/genus konstrueras genom samhälleliga och kulturella processer. Genus är en utgångspunkt i vilken man kan diskutera många diskrimineringsgrunder såsom sexualitet, etnicitet, ålder, funktionshinder, religion, identitet mm.
Referenser
Sörensdotter, Renita ”En störande, utmanande och obekväm pedagogik. Om queerteoriernas relevans för en normbrytande undervisning” i Normkritisk pedagogik – Makt, lärande och strategier för förändring Janne Bromseth och Frida Darj (red.)
Alltomjamstalldhet.se
DO?
SOU 2011:1 Svart på vitt – om jämställdhet i akademin
Brade Lovisa, Engström carolina, Sörensdotter Renita, Wiktorsson Pär (2008) I Normens Öga – metoder för normbrytande undervisning Friends: Stockholm
Ses offline Ungdomsstyrelsen
Bryt en Norm SFS
Film: På (o)lika villkor hur jämställd är kulturen egentligen?