I Sverige markbereds årligen 80 procent av föryngringsytorna. Skogforsk har i en enkätstudie undersökt privata markägares inställning till metoden.
Studien visar att de flesta, 79 procent av dem som svarade, ansåg att markberedning efter slutavverkning är självklart för att få till en bra föryngring.
En övervägande majoritet ansåg att resultatet knappast är estetiskt tilltalande men ett nödvändigt och normalt inslag i skogslandskapet.
Skogsägarens egen erfarenhet från den senaste markberedningen var oftast god. 67 procent var nöjda eller mycket nöjda. Avgörande var att det skapades tillräckligt många planteringspunkter, att föryngringen tog sig bra, att snytbaggeangreppen minimerades och att plantornas tillväxt blev bra.
Mest populära metoder är harvning och högläggnig. Om kostnaden inte styrde skulle fler välja högläggning med grävmaskin framför dragen högläggare. I södra Norrland var högläggning vanligare än i övriga landet medan att inte markbereda alls var vanligare i Götaland.
Skogforsk skickade ut enkäten till 800 skogsägare, lika många mån som kvinnor. Den besvarades av 147 personer (18 procent). Beställare av studien var SLU och Skogstekniska klustret.
Om markberedning: Den vanligaste metoden är harvning (60 procent) följt av högläggning (30 procent) och fläckmarkberedning (10 procent). Fördelar: Bättre plantetablering och tillväxt genom minskad ogräskonkurrens och snytbaggeangrepp. Dessutom förbättras plantornas mikroklimat och näringsupptag. Nackdelar: Kostnader för markägaren och ofrivilliga markstörningar. Källa: Skogforsk