En internationell forskargrupp har studerat ett trettiotal av de besvärligaste skadegörarna bland insekter. Nästan hälften av dem orsakade, som väntat, större skador när klimatet blev varmare. Det gällde bland annat granbarkborren och havrebladlusen.
Ett annat talande exempel är att arealen skadad fjällbjörk har ökat i norra Skandinavien. En förklaring är att vinteröverlevnad och utbredning ökat hos två fjärilsarter, nämligen mindre frostfjäril och fjällhöstmätare.
Men för över hälften av arterna fanns bevis på både ökade och minskade skador, beroende på var i utbredningsområdet insekterna befann sig. Det gäller exempelvis barrlusen som blivit ett större problem i Nordamerikas nordliga regioner samtidigt som problemen har minskat i de södra regionerna.
Det kan finnas flera orsaker till det blandade resultatet, det vill säga att ökad värme i många fall kan leda till både större och mindre skador från en viss insekt, enligt forskarna.
– En orsak kan vara att arten i delar av sitt utbredningsområde redan har det så varmt att den inte kan dra nytta av ytterligare temperaturhöjning. Tvärtom kan ännu högre temperaturer leda till att insekterna inte mår bra. Därför ser man hos flera av insektsarterna att deras utbredningsområde minskar vid sydliga, redan varma, breddgrader, säger Philipp Lehmann, vid zoologiska institutionen vid Stockholms universitet.
FIENDEN FRODAS
En annan anledning kan vara att de växter som skadeinsekterna äter eller deras naturliga fiender också påverkas av den ökande temperaturen. Till exempel, kan skadeinsekterna drabbas hårt vid ökande temperatur om deras naturliga fiende, ofta rovlevande insekter, frodas i värmen.
– Att många insekter, exempelvis flera fjärilsarter, var synnerligen vanliga i Sverige 2019 motsäger den allmänna dystopiska trend som ibland målas upp när det gäller insekternas framtid. För att göra mer realistiska förutsägelser måste man ta hänsyn till var, när och hur information har samlats in och inte överföra denna kunskap till geografiska områden och arter som inte har studerats, säger Christer Björkman, enheten för skogsentomologi vid SLU, som leder studien.
Forskarna menar att det inte går att generalisera när det gäller hur insekter svarar på klimatförändringar. För att göra bra förutsägelser behöver enskilda arter studeras var för sig – eller åtminstone bör forskarna försöka hitta bra representanter för olika insektsgrupper.
– Om de omfattande granbarkborreangreppen i Sverige de senaste åren och härjningarna av vandringsgräshoppor i Afrika just nu är kopplade till förändringar i klimatet är svårt att säga, avslutar Christer Björkman.