Karl Hedin har en röd tråd i sitt anförande, även om den inte syns tydligt i början. Han inleder med ämnet varg, från 1970-talet då det inte fanns några vargar alls fram till dagens enligt honom misslyckade vargförvaltning.
Karl HedinHan tar oss vidare genom äganderätten – trots att den är grundlagsskyddad lyckas tjänstemän och myndigheter runda den, säger han, eftersom de med begrepp som nyckelbiotoper och krav på pågående användning kan hindra avverkningar utan att markägaren ersätts.
Sedan kommer han till åtalen mot honom själv och radar upp exempel på att de, enligt hans mening, inte gått rätt till. Hans telefon blev exempelvis avlyssnad i hemlighet.
– För att det ska vara tillåtet krävs ett förväntat fängelsestraff för brottet på över två år. I Sverige har inget jaktbrott gett så långa påföljder, säger han.
Karl Hedin är övertygad om att han straffas för sitt engagemang i vargfrågan. Han har stöttat misstänkta i andra uppmärksammade jaktmål och skrivit debattböcker. Det är därför, säger han, som myndighetspersoner ”vill tysta” honom.
Till slut knyter i alla fall Karl Hedins röda tråd ihop frågorna om vargförvaltning, intrång i äganderätten och rättsprocesserna till en slutsats: Att myndigheter formar sina egna regler.
– Makten ligger inte längre hos våra folkvalda, anser han.
Att återinföra tjänstemannaansvaret är därför enligt Karl Hedin den viktigaste frågan i riksdagsvalet 2022. Om tjänstemän gör fel ska de, som alla andra, kunna avskedas eller ställas till svars, det är hans huvudbudskap.
– Underskatta inte den utbredda känsla som finns att tjänstemän går sin egen väg, vare sig det gäller nyckelbiotoper, varg, skarv eller strandskydd.
SKOGEN 12/2019