Projektet startade i Sverige och har kretsat kring en asp som växer hos SLU i Umeå, men visade sig vara svårare och mer tidskrävande än man först trott.
Bland annat skiljer sig generna från mamman respektive pappan väldigt mycket åt hos enskilda individer av just asp. ”Varje asps två föräldrar var i genomsnitt lika genetiskt olika som en människa och en schimpans”, skriver SLU i ett pressmeddelande.
Därför har många av de metoder som vanligen används för studier av arvsmassa inte kunnat användas på aspen.
Kartläggning av en arts arvsmassa har stor betydelse för annan forskning. Har man tillgång till genomet underlättas så gott som alla typer av studier av en art, enligt SLU. Aspens kartläggning är därför mycket användbar.
– Det här är en verklig milstolpe, den enorma variationen inom arten asp är en fantastisk resurs för att förstå evolutionen, genomsekvensen ger oss verktygen för att använda den, säger professor Pär Ingvarsson på SLU.
Och även om projektet har dragit ut på tiden har det gett positiva delresultat och effekter.
– Utan detta projekt skulle det gigantiska arbetet med att sekvensera granens genom inte ha kunnat startas, säger professor Stefan Jansson på Umeå universitet.
ANDERS DANIELSSON