Det är inte alltid så lätt att följa vägbeskrivningen för den som ska ut i skogen. Utom på Sveaskogs marker. ”Kör in på Vallhallavägen och ta sedan in på Eremithyddevägen 300 meter”.
Du läser nu ett smakprov ur tidningen SKOGEN.
Testa SKOGEN. Digitala utgåvor ingår»Och kommer man med bössan i skuffen en tidig höstdag fram till en skylt med den gröna kronan och namnet Skjutbanevägen behöver man knappast undra om man har kommit rätt.
Tack för det Sveaskog! Den döpta vägen är den rätta vägen.
På Sveaskog kan man inte i en handvändning svara på hur många vägnamn som ryms på de 43 000 kilometer som bolaget är väghållare för. Men de är många. Idén att skylta upp vägarna fick man när bolaget bildades och döptes – ett sätt att profilera sig som inte är gratis men troligen kostnadseffektivt. Det känns som om hela Sveriges skogar drivs av Sveaskog, eftersom man nästan inte ser någon annan väghållares namnskyltar.
Ett resultat är förstås att alla besökare vet vems väg de går, rider eller kör på. Så att de kan klaga på en stängd bom, ett potthål eller ett hygge på det gamla svampstället. Så jag ringer skogsbrukschef Fredrik Klang och frågar hur de tänker.
– Vi är stolta över vårt skogsbruk och det är bara bra att folk kan förklara var de är om de har synpunkter eller tips. Och ibland är det till nytta för en och annan åkare som är ny i området.
Enkelt och tänkvärt. Medan många stora väghållare är anonyma som nättroll står Sveaskog upp för både sina vägar och sin skog. En tydlig uppvisning: ”Du färdas på en väg som vi har ordnat.” Det går bra om man är stolt. Men pinsamt, såklart, om man skäms över vägen och skogen.
Bengt Ek, chefredaktör och ansvarig utgivareDessutom är namnskylten god hembygdsvård. Skogen får en historia. Namn på platser och människor som håller på att falla i glömska kan lyftas fram igen. Mer än en gammal kronojägare, mer än ett gammalt torp hade försvunnit i historiens glömska om de inte hade fått en väg uppkallad efter sig.
I det här numret tar vi en närmare titt på transport och väghållning. Till de övriga tipsen i tidningen kan vi alltså lägga: Gör en väg som du inte behöver skämmas för, bruka skogen så att du kan vara stolt, ge vägen ett namn – och berätta vad den heter!
SKOGEN 4/2018