En skogsägare skriver i frustration: ”Vi tvingas förstöra våra fina gammelskogar”.
Det här resonemanget hör vi på tidningen allt oftare. Upprinnelsen är den oro som markägare känner för att just deras skog ska beläggas med avverkningsstopp genom att den klassas som nyckelbiotop, det vill säga har höga naturvärden som oftast finns i äldre skog. Bättre förekomma än förekommas, tycks många resonera och väljer att avverka skog som de annars tänkt spara.
Just den här värmländska skogsägaren ser en ökad fara i de landstäckande nyckelbiotopsinventeringar som regeringen beslutat om. Och det får hen att skrida från ord till handling.
”Naturskyddsföreningen är Sveriges största skogsskövlare! Genom att få regeringen att besluta om en ny nyckelbiotopsinventering tvingar det oss skogsägare att förstöra våra fina gammelskogar. Om vi inte gör det kommer staten att tvångsinlösa vår gammelskog som sparats under generationer”.
Om ett område klassas som nyckelbiotop får jag inte röra den, befarar brevskrivaren.
”Staten kan genom Skogsstyrelsen och länsstyrelsen besluta att områdena ska tvångsinlösas. Jag som skogsägare kan då inte göra någonting. Däremot, om jag nu innan de blir nyckelbiotop avverkar biologiskt värdefulla träd blir området ointressant för Naturskyddsföreningen och staten. Tyvärr! Nu tvingas jag förstöra det som generationer sparat”.
Brevet är undertecknat: ”Skogsägare med dåligt samvete”.