Utredargruppens rekommendationer
, • Förenkla och effektivisera utbildningsledningen och strukturera om institutionerna för att minska antalet, tydliggör befogenheter och ansvarsförhållanden samt genomför kvalitetssäkring av utbildningsprogrammen
, • Gör en framtidsinriktad omvärldsanalys som underlag för utbildningens inriktning och innehåll.
,• Utred behovet av starkare specialisering genom att revidera kursutbudet och kursinnehållet i syfte att förstärka den vetenskapliga fördjupningen och yrkeskunskapen samt skapa en tydlig progression mellan utbildningsnivåerna.
,• Utse fler lektorer för att säkerställa att grundutbildningen har en kärna av personer som tar ansvar för den pedagogiska utvecklingen av utbildningsprogrammen och kurserna.
,• Ge studenterna fler färdighetstränande moment innan examensarbetet påbörjas och ställ krav på att de ska vara klara i tid.
,• Förbättra internationaliseringsansatserna vid utbildningarna i Umeå.
,• Intensifiera arbetet med att rekrytera kvinnliga lärare på alla nivåer.
,• Doktorander bör ha tillsvidareanställda huvudhandledare för att minska sårbarheten ifall handledarna inte erhåller externa forskningsmedel.
,• Upprätthåll det goda samarbetet med det omgivande samhället och fortsätt arbetet med att utveckla en extern arbetsmarknad för doktorerna.
,• Fastställ för hela fakulteten gemensamma och exakta kravnivåer för poängfördelningen mellan kurser och avhandling.,,
,,,Jägmästarprogrammet samt grund- och,forskarutbildning i ämnet skogshushållning
,,Siffror och andra bakgrundsfakta,,Antal lärare vt 2006 med minst 10 procent tjänstgöring på grund- eller forskarutbildningen: 102 (94,4 heltidsekvivalenter), 88 % män, 12 % kvinnor,
,Varav professorer: 27 (23,4 heltidsekvivalenter
,Varav docenter: 28 (27,5 heltidsekvivalenter)
,Varav övriga disputerade lärare: 29 (26,0 heltidsekvivalenter)
,Varav icke disputerade lärare: 18 (17,5 heltidsekvivalenter)
,
,*A-nivå år 2005: 94 (176) helårsstudenter, prestationsgrad 114 % (102 %
,*B-nivå år 2005: 71 (87) helårsstudenter, prestationsgrad 99 % (90 %)
,*C-nivå år 2005: 83 (59) helårsstudenter, prestationsgrad 80 % (59 %)
,*D-nivå år 2005: 14 (0) helårsstudenter, prestationsgrad 121 % (0 %)
,
,*Könsfördelning studenter år 2005: 68 % m., 32 % kv.
,,* siffror utan parantes anger studenter i huvudämnet skogshushållning och siffror inom parantes helårsstudenter inom det nya jägmästarprogrammet. Anledningen till att antalet helårsstudenter, samt prestationen inom jägmästarprogrammet är noll (0) på D-nivån är att programmet är så nytt att inga studenter passerat den nivån.,,Antal examinerade examensarbeten (skogshushållning) år 2004–2005: 99
,Antal examinerade examensarbeten (olika huvudämnen) år 2004–2005: 199
(varav 99 av dessa är i huvudämnet skogshushållning).
,Inget examensarbete i det nya jägmästarprogrammet har ännu genomförts, eftersom studenterna inte har nått så långt i sina studier.,
,Antal doktorander vt 2005 (> 50 % aktivitet): 40; 65 % m., 35 % kv.,Antal licentiatexamina 2004–2005: 4,Antal doktorsexamina 2004–2005: 10,
,FAKTAUPPGIFTER
,,Utbildningens längd:
,, För jägmästare krävs 5 års heltidsstudier (200 p), för skoglig magister krävs 4,5 års heltidsstudier (180 p), med 80 poäng i ett huvudämne.,,Examen efter grundutbildning:
,Jägmästarexamen, yrkesexamina enligt högskoleförordningen för Sveriges lantbruksuniversitet samt skoglig magisterexamenmed ämnesdjup.
,,Inriktningar: ,Jägmästare samt skoglig magisterexamen. Studieort: Umeå, Uppsala och Alnarp,Antal utbildningsplatser ht 2005: 80 (öppen ingång skog, dvs. både jägmästare och skoglig magister), 50 helårsstudieplatser läser fristående kurs i skogshushållning ,
,Söktryck: 2,2 sökande/plats
,Förkunskapskrav: Matematik D, Fysik A, Kemi B, Biologi B, Svenska B och Engelska A,
,Historik
,De skogliga utbildningarna har funnits sedan 1828. Utbildningarna var från början praktiskt inriktade, men har under årens lopp blivit mer och mer teoretiskt orienterade. ,
,1996 lades det ursprungliga jägmästarprogrammet ner och ersattes med ett skogligt magisterprogram (160 poäng). Den skogsvetenskapliga fakulteten ville därmed ersätta yrkesprogrammet jägmästare med en generell examen med gängse indelning i kurser och nivåer. Man valde då också att utöka det årliga intaget av studenter från 65 till 140 personer per år, samtidigt som man antog studenter till två orter: Umeå och Uppsala. Från och med höstterminen 2002 återinfördes utbildningen till jägmästare (200 p), men indelningen i kurser och nivåer i programmet behölls. Samtidigt minskades antalet nyantagna studenter till 80 per år och antagningen sker till Umeå. Den skogliga magisterutbildningen behölls dock, men förlängdes en termin till 180 poäng. ,
,Jägmästare och skoglig magisterexamen är två utbildningar som har en gemensam öppen ingång och där studenterna väljer inriktning efter de obligatoriska första tre terminerna. ,
,I stort sett samtliga som har börjat med en gemensam öppen ingång har sedan valt att fortsätta till jägmästare.,
,En ny påbyggnadstermin
,Utmärkande för den nya jägmästarutbildningen är en påbyggnadstermin med undervisning i organisation och ledarskap. Många studenter som läste på det gamla skogliga magisterprogrammet (160 p) har också valt att läsa en extra termin ledarskap och organisation för att få dubbelexamen: magister och jägmästarexamen.
,Anledningen till återinförandet av jägmästarexamen var att antalet sökande understeg antalet tillgängliga platser och titeln jägmästare bedömdes vara mer inarbetad och känd än skoglig magister.,
,(Man kan säga att det var ett stort misstag ur marknadsföringssynpunkt att ta bort den inarbetade benämningen Jägmästare och ersätta den med något ingen visste vad det var. Detta påverkade elevrekryteringen negativt. Så småningom insåg fakulteten misstaget och rättade till det. –redaktörens anmärkning),
,Jägmästarprogrammet och skogligt magisterprogram
,,Jägmästarprogrammet och det skogliga magisterprogrammet är två utbildningar som organisatoriskt är förlagda till den skogsvetenskapliga fakulteten med Umeå som huvudort. ,”Fakulteten består av 12 institutioner, varav elva är direkt involverade i utbildningarna och sju av dessa har fakultetens tillstånd att handleda och examinera examensarbeten. Fakulteten beslutar om fördelning av resurser och utbildningsplatser samt fastställer kursutbudet.,
, Fakultetens grundutbildningsnämnd utarbetar underlag för fördelning av resurser och ska verka som en samordnare mellan institutioner och studenter. Därutöver finns två programkommittéer (en för skog och mark, där de utvärderade utbildningarna ingår som en del, samt en för skogsmästarprogrammet i Skinnskatteberg) som i sin tur utarbetar förslag till fördelning av resurser till institutionerna. Det är sedan institutionerna som ansvarar för genomförandet av de kurser de fått sig tilldelade av grundutbildningsrådet och programkommittén. ,
,Det är utredarnas bedömning att organisationen kring grundutbildningarna behöver revideras då man saknar en tydlig rollfördelning mellan de olika nivåerna samt någon som tar det övergripande ansvaret för progressionen i kursutbudet. Utredarna har svårt att se behovet av en grundutbildningsnämnd då det finns programkommittéer eller vice versa dvs. att ha olika programkommittéer när det finns en grundutbildningsnämnd. Den samordnande roll som programkommittén för skog och mark har, medför otydliga ansvarsförhållanden.
,Kommittén ger institutionerna i uppdrag att ge kurser på utbildningarna, men innehållet i kurserna har den inget inflytande över, utan den frågan äger institutionerna. Detta skulle vara en möjlig lösning om antalet institutioner som levererade kurser till utbildningarna var relativt få. (Antalet institutioner har från 2007-01-01 minskat till 8. -redaktörens anmärkning),,
, Studenter.
, Sedan förändringen av utbildningarna 2002 där man bland annat minskade antalet utbildningsplatser, har sökandetrycket ökat och uppgår i dag till 2,2 per plats. Utbildningarna har även en nationell rekrytering. Det är fler män än kvinnor som läser utbildningarna (68 resp. 32 procent) och studenternas medelålder vid antagning är 23 år. Detta innebär att studenterna oftast har läst någon annan kurs eller utbildning innan de påbörjar den skogliga utbildningen.,Huvudämnet skogshushållning har varje år cirka 50 helårsstudenter som läser fristående kurs i ämnet. I övriga ämnen är studenter som läser fristående kurs mycket ovanligt förekommande.,
,Lärare
,Vårterminen 2006 var 102 lärare med minst 10 procents tjänstgöring på grund- eller forskarutbildningen involverade i undervisningen. 88 procent av dem var män och endast 12 procent kvinnor (som dessutom i stor utsträckning har tidsbegränsade anställningar). Flera av lärarna är huvudsakligen forskare och har undervisning på grundutbildningen som en perifer sysselsättning på några få procent. ,Av lärarna är, 26 professorer
,26 docenter
,26 disputerade lärare
,24 odisputerade adjunkter vilket innebär att ungefär 20 procent är odisputerade.
,15 av dessa är undervisande doktorander.
,De flesta av de disputerade lärarna har pedagogisk utbildning och eftersom de i huvudsak är forskare med stor egen forskningstid är forskningsanknytningen i utbildningen mycket god. ,Utrdarna tycker, precis som självvärderingen också pekar på, att det finns både positiva och negativa aspekter på att ha så många lärare involverade i utbildningen
,
,
,,Oklar administrativ struktur
,Detta accentueras av den oklara administrativa strukturen. Lärarna kommer därtill från flera olika institutioner vilka verkar vara självbestämmande när det gäller att avgöra vilka som ska undervisa.
,Bedömningsgruppen vill rekommendera ett av nedanstående alternativ för att säkerställa en röd tråd, hög kvalitet i den pedagogiska och vetenskapliga insatsen samt progression i utbildningen. Det ena alternativet är att minska på antalet lärare och helst även på antalet institutioner.,,, Ansvaret blir därmed tydligare, emedan färre institutioner involveras.,
,Det andra alternativet är att en instans, t.ex. programkommittén, får tydliga befogenheter att utforma det vetenskapliga och pedagogiska innehållet i utbildningen, ”upphandla” detta vid de institutioner där man bedömer att man får bästa kvalitet, samt ersätta institutionerna för deras respektive utbildningsinsats.,
,Alternativ två och ett kan därtill mycket väl kombineras. Detta kanske t.o.m. är att föredra. Utbildningens mål och måluppfyllelseUtbildningen har följande övergripande mål:Jägmästarexamen skall ge vetenskapligt grundad kompetens för arbete med skogsekosystemet samt skogens utnyttjande och förädling. För att få jägmästarexamen skall studenten ha förvärvat såväl en bred bas av kunskaper som en specialisering samt förmåga att självständigt utveckla yrkeskompetens. En jägmästare skall utifrån biologiska, tekniska, ekonomiska och sociala grunder kunna identifiera, formulera och lösa problem samt värdera lösningar som rör råvaruproduktion, förädling och miljö.,
,Utredarna anser att målet för utbildningen är mycket väl utformat för framtida yrkesarbete inom den skogliga sektorn. ,
,, Hur är det med måluppfyllelsen?
,Utredarna ifrågasätter dock om målet nås med det innehåll och den uppläggning utbildningen har idag. Den låga genomströmningen och bristen på vetenskaplig progression, självvärderingen och intervjuerna visar tydligt att undervisningens tyngdpunkt är mera inriktad på bredd än djup, vilket pekar på dålig måluppfyllelse. Dagens modell innehåller två inriktningar med en längd på tre terminer, vilket innebär en viss specialisering.,Bedömargruppen ifrågasätter om det är möjligt att nå målet med denna svaga specialisering. Kanske måste man, för att det överhuvud ska vara möjligt att nå utbildningsmålet, inse att denna stora sektor kräver en mera kraftfull specialisering inom två till tre kärnområden. ,
,Utbildningens innehåll och utformning ,Alla studenter som antas till utbildningarna antas till en ”öppen ingång”, där man inleder med 60 poäng obligatoriska skogsvetenskapliga grundkurser. Under dessa tre terminer får studenterna också läsa SESAM-kursen som är en kurs som tar upp bland annat studieteknik och introducerar studenterna i vetenskapliga arbetsmetoder. Vidare ingår tre tematiska kurser där samtliga huvudämnen ingår: biologi, skogshushållning, markvetenskap och företagsekonomi. Därefter följer tre terminer inriktningskurser mot skogshushållning och ekonomi eller miljö och natur samt tre terminer fördjupningskurser och utbildningen avslutas med den för jägmästarna obligatoriska terminen i ledarskap och organisation (som det fåtal studenter som valt det skogliga magisterprogrammet kan läsa, och oftast också läser, som tillval).
,De flesta studenterna väljer inriktningen mot skogshushållning och ekonomi framför miljö och natur. Friheten för studenterna från termin sju till nio, dvs. fördjupningskurserna, är relativt stor och det enda kravet på dem vad gäller vetenskaplig fördjupning är att de ska nå till C-nivå för att kunna genomföra examensarbetet. Studenterna erbjuds ett stort antal kurser av 14 institutioner. ,
, Risk för splittrad utbildning,Det stora antalet kurser medför splittring och att en del kurser har få studenter. Detta medför att kostnaden för en sådan kurs riskerar att bli större än intäkten, eller att man sänker kvaliteten på en sådan kurs. Ingetdera är en bra lösning. ,
,Institutioner och fakultet bör se över möjligheterna att begränsa kursutbudet. Ett verktyg för detta kan vara den tidigare nämnda omstruktureringen av utbildningsledningen som bedömargruppen vill förorda. ,
,I utbildningen finns också omfattande inslag av praktik och studieresor. Under de första tre terminerna omfattar dessa moment ca 10 h, på inriktningsnivån ca 8 h och på fördjupningsnivån ca 6 h per vecka. Utöver praktiken genomför samtliga studenter två obligatoriska fältkurser (Sverigeresan norr och Sverigeresan söder på sammanlagt 11 poäng).
,Syftet med fältstudierna är att studenterna ska bekanta sig med de regionala skillnaderna i förutsättningarna för skogsbruket i norr och söder. Bedömargruppen är mycket imponerad av innehållet i dessa studieresor, bl.a. den insyn studenterna får i yrkesverksammas arbete som otvivelaktigt ger studenterna goda insikter i praktiska moment. ,
,Utredarna vill dock påpeka att fältkursernas längd (5 veckor fältarbete i sträck) kan vara mycket besvärliga att genomföra för studenter med barn. ,Utredarna uppmanar utbildningsledningen att vara tillåtande i sin bedömning av dispensmöjligheter eller uppdelning av fältkursveckorna på flera år. ,
,Examensarbete
, Examensarbete är obligatoriskt för samtliga studenter och är på 20 poäng. För dem som läser det skogliga magisterprogrammet är det obligatoriskt att läsa utbildningen upp på D-nivå (den mest teoretiskt avancerade), medan detta inte är fallet för jägmästarna som kan skriva examensarbete på C-nivå.
,Examensarbetet framstår som den främsta inkörsporten för studenternas första anställning. Ett flertal av examensarbetena skrivs också på uppdrag av skogsnäringen och industrin.,
, Examensarbetena försenas ofta
, Ett generellt problem med examensarbetena är att dessa inte genomförs på utsatt tid. Bedömargruppens tror att studenterna är i stort behov av ytterligare färdighetstränande moment innan de påbörjar examensarbetena samt av bättre handledning. Genomförs dessa åtgärder bör utbildningsledningen ställa högre krav på att studenterna blir klara med examensarbetena i tid.
, Den instruktion för examensarbeten som tagits fram nyligen kan vara ett utmärkt steg på vägen.,
, Bedömargruppen anser vidare att målet för bägge utbildningarna ska vara att examensarbetena författas på D-nivå för samtliga studenter.,,Progression och vetenskaplighet
,Bedömargruppen tycker inte att den vetenskapliga progressionen i utbildningarna inte är tillfyllest och att flera teoretiska moment bör ingå redan på grundläggande nivåer både i jägmästarprogrammet och i skogliga magisterprogrammet.
, Bristen på fördjupning kan bero på att utbildningen är utformad för att passa en så bred arbetsmarknad som möjligt. Riskerna är att en sådan utbildning snabbt blir föråldrad och att träningen i kritiskt tänkande blir eftersatt. ,
,För att åtgärda dessa problem bör utbildningens organisation och ledning förändras och göras tydlig. Bedömargruppen har redan gett förslag till hur detta kan ske. ,
,Undervisnings- och examinationsformer
,Undervisningens dominerande inslag är laborationer, föreläsningar, övningar samt fältundervisning. Studenterna genomför också projektarbeten som redovisas skriftligt. Den vanligast förekommande examinationsformen är skriftlig tentamen. ,
,Muntlig tentamen förekommer inte alls och skriftlig hemtentamen i mycket liten utsträckning. utredarna anser att undervisnings- och examinationsformerna fyller sin funktion, men att man bör pröva möjligheterna att träna studenternas analytiska skrivfärdigheter med alternativa examinationsformer och därvid minska antalet konventionella tentamina. ,
,Prestationsgrad
, Generellt sett är prestationsgraden mycket hög i ämnet skogshushållning och hög inom övriga ingående ämnen i programmen (med reservation för examensarbetet som oftast inte blir klart inom utsatt tid).
,En hög prestationsgrad har både positiva och negativa dimensioner. Det positiva är förstås att studenterna slutför sina kurser och genomgår utbildningen på normaltid, det negativa är att man kan få intrycket att kravnivåerna i utbildningen är för lågt satta. ,
,Utredarna bedömer att kravnivåerna inom natur- och miljöinriktningen samt ekonomikurserna håller en högre standard än inom skogshushållning och skogsskötsel. Det framkom också vittnesmål från studenterna att lärarna i vissa fall, på ett sätt som inte främjar studenternas egna utförda prestationer, hjälper dem att klara av missade tentamina.
, Utredarna upplever att ett skäl till den något låga vetenskapliga kravnivån inom skogshushållning och skogsskötsel är en konsekvens av ämnets praktiska inriktning. Utbildningen bör använda nordiska och internationella jämförelser för att hamna på en godtagbar internationell standard. ,
,Samverkan och arbetsmarknadsanknytning av utbildningen
,, Gruppen tycker att utbildningarnas samverkan med skogsnäring och industri är utomordentligt väl organiserad och ger studenterna relevanta och nyttiga erfarenheter inför deras framtida yrkesliv, så länge utbildningarnas integritet inte hotas. ,Utredarna fick dock intrycket att antalet studenter som siktar på en akademisk karriär som lärare/forskare var mycket litet och en orsak till det kan vara en alltför stor orientering gentemot skogsnäringen och industrin.
,Utredarna tror inte att det är fallet idag, men framöver bör detta observeras och diskuteras inom fakulteten. ,
,Det verkar inte pågå något arbete för en långsiktig omvärldsanalys och för att utveckla en vision för vad som kommer att krävas av morgondagens jägmästare. Fakulteten bör se till att detta arbete kommer igång, så att utbildningen inte enbart bygger på vad skogsnäringen och industrin kräver för stunden. ,
,Studentinflytande
, Skogshögskolans studentkår (som 2005 firade 100 år) har ett studieråd som ansvarar för grundutbildningsfrågor. Studierådet har under senare år ökat sin ambitionsnivå och varit drivande i flera olika initiativ för att förbättra utbildningarna.
,Utredarna tycker att studenternas möjligheter att utöva inflytande över sin utbildning är mycket goda och att lärarna och utbildningsledningen är lyhörd inför studenternas önskemål. ,
,Kvalitetsarbete
, År 2000 genomfördes en större kvalitetsreform vid SLU, verksamhetsutveckling i ett kvalitetsperspektiv, som utmynnade i ett program för att systematiskt utveckla kvaliteten i verksamheterna.
,Resultatet av denna var en regelsamling för grundutbildningen som utkom första gången inför läsåret 2002/03. För att implementera detta hos de kursansvariga erbjuder fakulteten en kurs varje år med en ”checklista”, där innehållet i regelsamlingen ska bli känt hos lärarna.
,Än så länge är det inte ett krav på de kursansvariga att ha gått kursen, men det rekommenderas. ,
,(Kursvärderingar och avslutande programutvärderingar
, genomförs kontinuerligt, men resultaten av dessa har p.g.a. hög arbetsbelastning hos den administrativa personalen ännu inte blivit återkopplade till studenterna. ,
(Jägmästarbrevet” ett ”brev” som den färdige studenten skriver om sina erfarenheter av och synpunkter på utbildningen efter genomgången utbildning ),Bedömargruppen vill särskilt framhålla jägmästarbrevet som ett gott exempel.,
, Gruppen bedömer att kvalitetsarbetet är på god väg att bli framgångsrikt, men rekommenderar att det bör vara ett krav på kursansvariga att genomgå utbildning om fakultetens ”checklista” för utbildningarna och att studenterna bör få resultaten från kursvärderingarna återkopplade. ,
,Internationaliseringen haltar -studenter kommer till Sverige men få skogsstudenter studerar utomlands
, Enligt självvärderingen har de skogliga utbildningarna ett välutvecklat internationellt nätverk för studerandeutbyte.
,Trots det är det mycket ovanligt att de svenska studenterna läser kurser utomlands. Det är bedömargruppens intryck att man vid huvuddelen av fakultetens grundutbildning lever i en ganska traditionsbunden och konventionell undervisningskultur med begränsat internationellt samarbete. Undantaget och det goda exemplet härvidlag är utbildningen som ges vid institutionen för sydsvensk skogsvetenskap i Alnarp som har en lyckad internationalisering. ,
,Utbildningarna i Umeå behöver ett långsiktigt systematiskt arbete för att få en acceptabel standard inom detta område. ,,Forskarutbildning i skogshushållning ,
,Organisation
, Fakulteten för skogsvetenskap utbildar doktorander inom huvudämnena skogshushållning, ekonomi, markvetenskap, teknologi, matematisk statistik och bildanalys. De olika examinationsämnena har av fakultetsnämnden fastställda studieplaner, som vid tiden för utvärderingen är under revidering. Operativt arbetar en studierektor för forskarutbildningen deltid (40 procent) med att samordna och övervaka hur institutionerna bedriver utbildningen. ,
,Varje institution har utsett en representant som tillsammans med studierektorn träffas och diskuterar utbildningen en gång per termin. ,
,Doktorander
, Den skogsvetenskapliga fakulteten har 157 inskrivna doktorander, varav 44 är doktorander i skogshushållning. Dessutom har skogsvetenskapliga ämnen fem inskrivna doktorander vid fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap i Uppsala.
,Ungefär 65 procent av doktoranderna har läst sin grundutbildning vid den skogsvetenskapliga fakulteten och resterande har sin bakgrund från andra fakulteter vid SLU och i några få fall från andra universitet.
,68 procent av doktoranderna har doktorandtjänst, medan 32 procent har sin försörjning via stipendier. Dessa är i regel doktorander från utvecklingsländer som är finansierade via Sida/Sarec. ,
,Under perioden 2004–2005 har sammanlagt tio doktorander disputerat och ytterligare fyra har tagit ut licentiatexamen. Den genomsnittliga tiden för att genomgå utbildningen var 55 månader.Det är bedömargruppens åsikt att fakulteten bör vara uppmärksam på att de ekonomiska villkoren för de olika doktorandgrupperna är mycket olika och bedömargruppen rekommenderar att stipendium inte borde användas (förutom i de fall stipendiet är en donation med särskilda regler) för doktorandernas försörjning. ,
,Utredarnas uppfattning är att antalet disputationer inom den undersökta perioden är väl i linje med vad man kan förvänta sig, och att doktoranderna genomför sina doktorandstudier på nästan utsatt tid är mycket positivt. ,
,Handledning
, Den totala handledarresursen vid den skogsvetenskapliga fakulteten är 23 personer varav elva är forskare, elva professorer samt en forskningsledare. Av dessa är endast två kvinnor. Samtliga doktorander har en handledare och minst en biträdande handledare. Huvudhandledaren ska minst inneha docentkompetens, i vilken ingår krav på genomgången handledarutbildning. ,
,Handledarutbildningen pågår i tio veckor (sex veckor pedagogisk grundkurs och fyra veckor docentkurs). Bedömargruppen är imponerad över såväl tillgången på kompetenta handledare som handledarutbildningen. Systemet med minst en biträdande handledare skapar också goda förutsättningar för doktoranderna. Den sneda könsfördelningen bland handledarna måste åtgärdas och fakulteten har en viktig uppgift att arbeta systematiskt för att rekrytera fler kvinnliga handledare. ,
,Individuella studieplaner
, Samtliga doktorander har individuella studieplaner som följs upp och revideras varje år. Dessa samlas och arkiveras hos fakulteten. ,
,Forskarutbildningskurser
, Doktoranderna måste ha gått minst 40 och max 60 poäng kurser och skrivit en avhandling på 120–100 poäng för att nå upp till examinationskravet i forskarutbildningen. Varje institution beslutar själv om relationen mellan kurspoäng och avhandlingspoäng.
,Utbudet av forskarutbildningskurser inom fakultetens olika forskarutbildningsämnen har inte varit helt tillfredsställande och fakulteten har påbörjat ett arbete med att öka antalet obligatoriska kurser som samtliga doktorander ska genomgå. I dagsläget är det endast vissa metodkurser samt kursen i vetenskapsteori som håller godtagbar nivå.,
, Bedömargruppen rekommenderar här att man undersöker möjligheten till utökat nordiskt samarbete.Det är bedömargruppens uppfattning att det inte är önskvärt att institutionerna kan ha sinsemellan olika krav på kurspoäng i doktorsexamen (detta kan även gälla olika ämnen på samma institution). Målet för examination i forskarutbildningen är ju detsamma oavsett institution.,
, Avhandling
,Samtliga avhandlingar vid fakulteten är sammanläggningsavhandlingar och riktlinjerna för dessa är beslutade av SLU centralt och gäller för alla fakulteterna. Kraven för avhandlingarna är att de ska ha minst tre artiklar, varav minst en bör vara accepterad för publicering i en vetenskaplig tidskrift vid disputationen. Det är dock inte ovanligt att doktoranderna har fler publicerade artiklar vid disputation. ,
,För licentiatuppsatsen krävs en till två artiklar, som inte behöver vara publicerade i någon vetenskaplig tidskrift. Utredarna bedömer att de vetenskapliga kraven för avhandlingarna är något lågt ställda och ställer sigfrågande till varför kraven för antalet artiklar skiljer sig åt mellan institutionerna. Utredarna föreslår att fakulteten utreder kravnivåerna och därvid gör internationella jämförelser.,
, Internationalisering
, Ett flertal doktorander inom forskarutbildningen är så kallade sandwich- doktorander, de bedriver forskarutbildning både i Sverige och i sina hemländer (vanligtvis utvecklingsländer). ,
,Det finns flera internationella nätverk doktoranderna kan tillgå för att exempelvis läsa doktorandkurser utomlands (Nova och NordForsk). Det är bedömargruppens intryck att detta till trots är det få doktorander som nyttjar möjligheten att resa utomlands och detta bör bli bättre i framtiden. Det är särskilt viktigt att nätverken byggs ut i de nordiska länderna, Baltikum och Ryssland. Det är ofta få doktorander per land, men vid ett samarbete kan underlaget för både ämnes- och metodkurser bli tillräckligt för ett bra kursutbud. ,
,Forskarutbildningsmiljö
, Bedömargruppen har identifierat tre generella problem med forskarutbildningsmiljön. ,
,1. inflödet av nya doktorander, som visserligen hitintills varit godtagbart, men intrycket är att studenterna på grundutbildningen inte i någon stor utsträckning blir uppmuntrade eller visar intresse för en forskarkarriär. Detta kan på sikt ge allvarliga rekryteringsproblem för vetenskapliga anställningar inom den skogliga fakulteten. Det är enligt oss ett underbetyg för grundutbildningen att man inte lyckats väcka detta intresse, trots goda förutsättningar (extensiv forskning inom fakulteten).
,2. forskarutbildningen är splittrad i allt för många olika examinationsämnen som man med fördel kan integrera i större ämnesområden istället för små sårbara miljöer.
,3. den otrygga ekonomiska situation som flera av handledarna har då en stor del av forskningsresurserna är externfinansierade. Detta kan innebära att handledare på kort tid kan mista sin försörjning, vilket självklart får återverkning på doktorandernas möjlighet till fortsatt handledning. Utredarnahar inte identifierat någon specifik lösning på dessa strukturella problem, men är av den uppfattningen att dessa frågor bör bli föremål för vidare undersökningar för att man ska kunna komma till rätta med dem. ,,,Ivar Palo
,SkogsSverige