Skogen är allas angelägenhet

,Annan markanvändning
,Kontroversiella markanvändningsfrågor diskuterades, från telemastintrång och byggnation till friluftsliv och plantageskogsbruk under ledning av Siewert Öholm. ,Mobiltelemaster diskuterades och ett praktiskt exempel redovisades. Skogssällskapet informerade om att man: ,

,<bJurídiken
,Robert Deli, jurist på Mannheimer Swartling informerade om master och intrångsersättningar. Den gamla Ledningsrättslagen har modifierats till att även innefatta mobiltelemaster trots att några fysiska ledningar inte dras. Expropriation kan också bli aktuellt om man inte kommer överens eftersom master betraktas ha ett allmänintresse. Vad ersättningen blir i sådana fall är ej klart. Det bästa är ju om man kan ingå frivilliga avtal av samma typ som Skogssällskapet.,

,Tjäna pengar utan att hugga
,Hur man kan använda sin skog till annat än virkesproduktion redovisade Anna Avilov Skogssällskapet ett exempel på från Östergötland.,Genom att ingå avtal med intressenter som båtklubbar, paintbollföreningar, ridklubbar, fiskeklubbar samt eventuellt hyra ut stugor skulle man på en 200 hektar stor fastighet kunna tjäna fem gånger så mycket som på traditionellt skogsbruk.
Bland exkursionsdeltagarna var man dock eniga om att sådan verksamhet knappast var möjlig att bedriva framgångsrikt annat än på ett fåtal fastigheter nära större befolkningscentra.,

,Olika skyddsformer
,Länsjägmästare Per Hallerstig samt Tord Wennerblom Länsstyrelsen redovisade olika typer av naturskydd samt de möjligheter till ersättningar för markägare som stod till buds,Det tyngsta är Naturreservat och Natura 2000 som hanteras av Länsstyrelsen då marken inlöses helt.
,Biotopskydd och naturvårdsavtal är andra skyddsformer som hanteras av Skogsvårdsstyrelsen.
, Från auditoriet restes frågan om möjligheter till att erhålla ersättningsmark istället för kontant engångsersäättning. Svårigheter med detta finns i syd och västSverige eftersom staten (läs Sveaskog) äger lite skog och har små arealer att avvara.,

,Låt skogsägaren bli betald reservatsskötare.
,Även biologen Urban Emanuelsson gav uttryck för åsikten att det behövs mer reservat i syd- och väst- Sverige medan norra Sverige har för stora reservatsarealer. Han är dessutom kritisk till bristande skötsel av reservat i södra Sverige. Anledningen till reservatsbildningen är ofta skapad av mänsklig påverkan. När denna upphör försvinner de höga naturvärdena inom något decennium.
Urban tyckte också att naturvård ska löna sig för skogsägaren. Han ska ha betalt för att bedriva naturvård, på samma sätt som virkesproduktion betalas. ,

,Rolf Pettersson Skogsvårdsstyrelsen berättade om våtmarkens biologi, och informerade om att även våtmarker måste skötas för att inte växa igen av kaveldun och ett fåtal andra konkurrenskraftiga arter som ganska snart tränger ut övriga arter om man inte aktivt sköter våtmarken och rensar den efter 5-6 år.,

,Skogens skönhetsvärden
,Den andra morgonen bjöd på en liten morgonbetraktelse ledd av studentprästen Johanna Almer vid en våtmark omgiven av vackra hagmarksekar och betande hästar, vilket gav exkuranterna tid till en stunds kontemplation. Steget över till nästa punkt, produktionsfrågor för gran kändes därför lite abrupt.,,Granens produktionspotential
,Patrik Klang Sveaskog slog ett slag för intensivodling av gran som borde vara speciellt lönsam i västra Sverige. En produktion på närmare 700 kubikmeter per hektar under 40 år skulle kunna vara möjligt med rätt skötsel och näringstillförsel. Från auditoriet restes tvivel om detta var möjligt med tanke på alla kalamiteter som kan uppstå under omloppstiden. Patrik kvitterade med att även sådant var inräknat och med tanke på den korta omloppstiden (40 år) var beståndet så att säga inte ute i hetluften särskilt länge.,

,Traditionella skogfrågor som val av rätt trädslag och optimering av skogskapitalet. ,togs också upp dag två.
,Några exempel på granbestånd visades där exkuranterna fick tillfälle att visa sina kunskaper genom att ange vilket granbestånd av tre. i åldrarna 65-81 år som skulle avverkas först.,

,Avslutningen
,Exkursionen avslutades med ett exempel på hur man kan öka lövandelen på sin fastighet (har man hört) utan att ge avkall på alltför mycket virkesproduktion med hjälp av ett enkelt dataprogram som Skogforsk utvecklat. Föredragaren Martin Werner, Skogsforsk poängterade att utgångspunkten är markägarens intentioner och viktning av sin verksamhet.,, Egna reflexioner
,Som den nordligaste exkursionsdeltagaren frapperades undertecknad av hur debatten skiljer sig mellan olika landsändar. I norra Sverige framhävs främst problemen med att virke undandras från industrierna på grund av reservatsavsättningarna. Allmänt anses att det bildas alldeles för många reservat i norra Sverige. Statens företrädare, länsstyrelserna är starkt inriktade på att identifiera de skyddsvärda skogsområden som finns och driver sedan igenom detta, ofta mot kommunernas vilja. Intrycket blir att människor inte ska vistas överhuvudtaget inom dessa områden.
, Söderut synes man mer inriktad på att i tätortsnära områden skapa områden där även människor kan vistas. Det är förståeligt eftersom trycket från många intressenter är så mycket större än i norra Sverige. För att maximera virkesproduktionen på barrträden vill dock skogsmännen ha möjlighet att gödsla. Här fick Skogsstyrelsen en vink om att de bör se över sina gödslingsföreskrifter. De sistnämnda meddelade att en sådan översyn är igång och resultat väntas föreligga inom en snar framtid.,

,Föreningen Skogen och Skogssällskapet hade lyckats åstadkomma ett mycket bra exkursionsprogram med goda exempel där svaren på frågorna inte var självklara, varför diskussionen ofta blev livlig. Alla deltagarna gick nog hem med något att fundera på vilket är som det ska vara.,

,Ivar Palo
,,SkogSverige ,