Så gör vi idag
, I kalhyggesbruket som varit i stort sett allenarådande sedan 1940-talet avverkas alla träd inom ett avgränsat område och blir ett kalt hygge Hygget markbereds inom ett par år samt återplanteras med små plantor. Plantskogen får växa upp, röjas efter c.a 20 år för att sedan gallras vid 40-50 års ålder. Tidpunkterna för åtgärderna varierar mellan olika landsdelar samt efter markens bördighet, (bonitet).,
,Den vuxna skogen slutaverkas återigen efter 70-90 år, marken kalläggs åter och man har passerat en omloppstid . Därefter börjar man på nytt med markberedning, plantering o.s.v.,
,,
Naturkultur
,Ingen älskar väl kalhyggen. Men skogen ska ju brukas. Få vågar dock ifrågasätta kalhyggesbruket, förutom Mats Hagner. I sin bok argumenterar han för ett annorlunda skogsbruk, där marken aldrig kalläggs helt över större områden.,
, I en naturkultur ska skogen vara så ojämn som möjligt i ålder, höjd och täthet. Där ska finnas allt från knappt synliga små plantor i mossan till gamla, grova träd. ,Efter avverkningen av de utvalda träden klarar plantbanken återväxten, för det mesta. Här och var får man fylla på med plantering, direkt i mossan. Mats Hagner har prövat och påstår att det går, men plantorna måste dock behandlas mot skadeinsekter för att de ska överleva och växa in i beståndet.,
,Om träden står och trängs i sin ungdom blir virket av bättre kvalitet. Skogsägaren kan få mer betalt för sitt sågtimmer. Vilka träd som ska avverkas avgörs av skogsägarens avkastningskrav och hur träden konkurrerar med varann. Det gäller att ta rätt träd och inte ta för mycket eller för lite.
,Uppfinnaren Mats Hagner har därför utvecklat ett dataprogram som kan hjälpa skogsägaren att fatta rätt beslut, i skogen.,
,
Hur ser ekonomin ut?
,Ekonomin lär ju påverkas framförallt i inledningsskedet innan man har byggt upp en skiktad skog vilket tar tid om man startar från en likåldrig skog. Man måste vara försiktig i början och avverka i alla skikt, vilket torde innebära att man de första decennierna inte kan ta ut särskilt mycket grova träd för då lär luckorna riskera att bli alltför stora. ,
,Mats metoder har fått visst gehör i Norge och indirekt av Skogsstyrelsen som i sin studie Kontinuitetsskogsbruk visar på att mångfalden bevaras samtidigt som Kontinuitetsskogen brukas. Skogsområden som aldrig varit kalavverkade är mycket värdefulla för den biologiska mångfalden. Vissa av dessa skogar kan ändå brukas och ge acceptabel ekonomisk avkastning, samtidigt som naturvärden och biologisk mångfald bevaras. ,Skogsstyrelsen säger att de nu kommer att verka för forskning och utveckling av nya metoder, ta fram rekommendationer för brukande och skötsel samt satsa på rådgivning.,,,,
Målgruppen
,Vem vänder sig boken till? Ja det framgår inte riktigt. I boken tas i inledningen en hel del upp om författarens polemik med forskarkollegorna på hans gamla arbetsplats. Boken synes vara ett medel för att få ut de forskningsrön som hölls tillbaka under författarens aktiva karriär. ,
,Naturkultur kan dock gärna läsas av alla skogsintresserade och skogsägare som vill lära sig mer om skogsbruk och ett skogsbestånds dynamik. Det är positivt med alternativa synsätt, för det är trist ju när alla tycker likadant. Skogsklippare som vill maximera sin vinst inom kort lär dock inte vara intresserade av Naturkulturmetoden. Den intresserade och kunnige skogsägaren med gott om tid och för dagen god ekonomi kan dock ha en hel del utbyte av boken,Den som vill läsa mer om naturkultur kan hitta författarens kommentarer. Hela boken finns också på nätet som PDF se länk nedan,
,
Slutord
,Boken är faktaspäckad och Mats Hagner argumenterar på ett logiskt sätt för sina teser. Boken hade kunnat vara mer pedagogiskt upplagd, eftersom den är tänkt att fungera som lärobok. Bilderna är i svartvitt och ganska små och ibland väl mörka, vilket sänker helhetsbetyget för själva bokens läsbarhet. ,
,Ivar Palo
,SkogsSverige ,
Läs mer: http://www.sekon.slu.se/~mats/