De nyinstallerade professorerna med visioner som installerades av rektor Ann-Christin Bylund är ,
,Marie-Charlotte Nilsson, professor i skoglig vegetationsekologi
,Arne Albrektson, professor i skogsproduktion
,Thomas Moritz, professor i växtfysiologi
,Gunnar Wingsle, professor i skoglig växtfysiologi
,Ove Nilsson, professor i växters reproduktionsbiologi
,
,Nedan presenteras referat från respektive professors installationsföreläsning.,
,
Marie-Charlotte Nilsson, professor i skoglig vegetationsekologi
, ,
Från molekyl till skogsekosystem
,Marie-Charlotte berättade om sina studier av kråkriset och de kemiska föreningar som det producerar, vilka i vattenlösligt tillstånd är skadligt för andra organismer som tall- och granfrön och plantor. Man har lyckats identifiera den kemiska föreningen som heter Batatasin-lll. ,Aktivt kol tar bort den hämmande effekten av Batatasin-lll vilket visats i försök. Samma sak gäller för träkol som bildas vid skogsbränder. ,
,Före det moderna skogsbrukets intåg brann stora skogsområden minst var hundrade år. Detta reducerade kråkrisets förekomst. De uteblivna bränderna på grund av effektiv brandbekämpning kan vara ett problem för skoglig föryngring på kråkrisrika områden i norrlands inland.,,,
Arne Albrektson, professor i skogsproduktion
, ,
Kunskap om barr ger högre virkesproduktion?
,Arne gick igenom sina 30 år av forskningserfarenheter inom området skogsskötsel. Han pekade på att sedan 1920-talet har tillväxten och virkesförrådet i våra skogar ökat med 70% samtidigt som avverkningen ökat med 50 %. Kakan har således blivit större trots att vi ätit mer. ,,Kan då skogskötselmetoder höja produktionen ändå mer? Traditionella medel som gödsling och dikning är idag kontroversiellt ur miljösynpunkt. Det finns fortfarande mycket att hämta från traditionell skogsträdförädling, men det tar lång tid –minst 50 år. ,Genmodifiering av träd har fortfarande lång väg att gå och är (än så länge) kontroversiellt,En effektivare skogsskötsel borde fortfarande kunna öka produktionen med upp till 50 % på hundra år, säger Arne Albrektsson. ,,Som ett axplock ur 30 års forskning redovisade Arne en slutsats som han dragit, nämligen att tallars produktion av olika delar (stam, grenar eller barr) har olika allokeringsmönster. Delarna är kommunicerande kärl såtillvida att om det ena ökar så minskar det andra i samma grad. Han exempliferade med att visa att ju tjockare ett träd är, desto större andel av produktionen går till grenarna. Omvänt blir då att ju högre ett träd är, desto mer av produktionen går till stamved..,,Kunskapen om hur produktionen styrs inom trädet kan exempelvis användas för att modellera tillväxt i olika beståndstyper eller till att effektivicera bedömning av produktionskapacitet i genetiskt förädlingsarbete., ,,
Thomas Moritz, professor i växtfysiologi
,
Kan man dopa träd? – tillväxtmolekyler avgör trädens utseende
, Thomas Moritz studerar växthormoner, närmare bestämt Gibberelliner.,Han började med att visa på att äpplen producerar gasen etylen som är ett växthormon. Äppelkorgen bör inte stå nära krukväxter som i sådana fall börjar må dåligt och åldras i förtid.,
,Inom jordbruksforskningen finns många exempel på hur hormoner utnyttjas för att modifiera grödor. Stråförkortningsmedel är ett tillväxthämmande hormon som hämmar stråets längdtillväxt och minskar risken för liggsäd.,, De omdebatterade fenoxisyrorna är också exempel på tillväxthormon som ökade tillväxten hos ogräs så att de växte ihjäl sig.,
,Thomas forskning om Gibberelliner rör sig inom områdena, frögroning, blomning och höjdtillväxt. Gibberellinets betydelse kan till exempel visas genom att brist på detta ämne medför dvärgväxt. ,
,Växtfysiologernas vanligaste försöksväxt eller modellväxt är den vanliga lilla blomman Backtrav, en liten oansenlig vit blommande ört som växer i varenda vägkant. På denna har effekten av Gibberellin testats. Hybridasp är också en populär modellväxt eftersom den växer snabbt. Dessa försök har visat på att viktiga egenskaper som biomassaproduktion och fiberlängd kan styras via trädets gibberellinhalter. ,<p<,Eftersom mängden växthormoner är försvinnande små tvingas man att använda sofistikerad analysutrustning som masspektometrar. Thomas Moritz har även tvingats att utveckla analysmetoder för att kunna identifiera och mäta mängden hormon.,,,,
Gunnar Wingsle, professor i skoglig växtfysiologi
,
Fria radikaler – ett nödvändigt ont?
,Professor Gunnar Wingsles forskning har sin rot i larmrapporterna om ”skogsdöd” i mitten av 1980-talet Då inleddes forskningen om fria syreradikaler , d.v.s aktiva syreföreningar som på fel ställe och i fel tid i en organism kan vara skadliga. Celler är därför programmerade till att skydda sig mot syreföreningarna, med hjälp av antioxidanter som vitaminerna C och E. ,
,En mängd enzymsystem i cellen balanserar och kontrollerar mängden syre i cellen. Gunnar Wingsle har framför allt studerat proteinet superoxidmutas (SOD och dess roll i växtcellen. Man vet att den är mycket effektiv och kan omvandla c.a 300 000 superoxidmolekyler till väteperoxid varje sekund. Såväl substratet som produkten är olika former av aktivt syre och anses skadliga för cellen.,
,En variant av SOD som påverkar lignifieringen av cellväggen har studerats särskilt. Lignin är som den invigde känner till en oönskad komponent i pappersframställning. Lignin är dock nödvändigt i växten förr dess stabilitet, varför det inte utan vidare går att stänga processen. Gunnar Wingsles forskning har dock i hög grad bidragit till att öka kunskapen om väteperoxidens roll i lignifieringen, vilket kommer att få stor betydelse för det framtida jord- och skogsbruket.,, ,,
Ove Nilsson, professor i växters reproduktionsbiologi
,
En blommande framtid för genteknik i skogsbruket
,Ove Nilsson blickade 10 000 år bakåt till växtodlingens vagga i Eufrat och Tigrisområdet. Där började man korsa olika vildväxande gräsarter som är anfäderna till dagens vete.
,Sedan dess har människa fortsatt med att förädla växtsorter och nått fantastiska resultat vad gäller avkastning, motståndskraft mot sjukdomar etc.,
,Skogsträd har däremot inte alls förädlats i samma grad. Förädlingsgraden är faktiskt extremt låg vilket innebär att våra skogsträd inte nämnvärt skiljer sig från de som växte under stenåldern.,
,Någon biologisk orsak till varför inte skogsträd skulle kunna förädlas lika effektivt som gräs, finns inte. 10-20 gånger högre avkastning borde kunna uppnås att jämföra med de 30-40 % som vi hittills uppnått. Problemet med skogsträdförädling är den extremt sena blomningen, vilket innebär att det tar lång tid från planta till reproduktionsstadiet. ,
, Ove Nilssons arbete går ut på att hitta de gener som reglerar blomning hos skogsträd. Försök gjorda på aspar tyder på att man skulle kunna få aspen att blomma efter 6-9 månader istället för 8-20 år. Forskningen fortsätter och målet är att ta fram kunskap om vad som styrt skogsträdens blomning under normala betingelser. Detta är än så länge helt okänt.,
,Forskningen lär också forskarna hur man ska förhindra blomning , vilket är viktigt för plantager. Plantageträd bör ju inte få en chans att sprida sina gener utanför plantagen. Att förhindra denna spridning är viktigt för att få acceptas för plantager med genetsikt modifierade träd,
,,Avslutningsvis är svaret på frågan i rubriken :,,
Båda jobbar med att fylla sin adepter med hormoner
,