Det är svårt att förbereda sig fullt ut inför tänkbara katastrofer. Men liksom före stormen Gudrun fanns det människor och rapporter som pekat på risken, konstaterade Elin Sjökvist från SMHI. En liknande situation finns till exempel beskriven i ett myndighetsscenario redan år 2007. Brandriskprognoserna lyste också röda förra sommaren, både när det gällde antändningsrisk och spridningsrisk.
Se bilder under artikeln.
Men hur förbereder vi oss då för följderna av en tilltagande klimatförändring? Det var huvudfrågan för exkursionen.
– Skogsbruket bör jobba mer med att förebygga risker, det räcker inte att planera för hur man gör när skadan är ett faktum, menade Anna Johansson och syftade inte bara på markberedning i torr väderlek utan tyckte även att brandrisken kunde tas in mer aktivt i skogsskötseln, liksom man börjat göra med stormrisken.
Eva Statin, skogsskötselspecialist på Stora Enso, fångade bollen om markberedning och menade att man på bolaget inte varit omedveten om brandrisken förra sommaren.
– Men vi måste kommunicera tydligare och jobba tydligt mot våra entreprenörer, kommenterade hon skuldfrågan som fortfarande utreds.
Där avstannade dock denna diskussion, som annars möjligen hade kunnat sätta eld på den döda skogen en gång till.
Stormarna och branden. Förutsägbara eller inte. Vad händer nästa gång? Hillevi Eriksson på Skogsstyrelsen gav en lång lista över risker som kan öka till följd av klimatförändringarna. Utöver brand och stormfällning räknade hon upp översvämning med ras och skred, viltbete, insektsskador, torka, frost, störningar på den biologiska mångfalden och smittspridning till människor. Men risken finns förstås att vi missar något helt annat som kan ge stora problem.
När klimatet skapar katastrofer i en ny skala kan det också dyka upp följdproblem. Rotmurklan är sedan tidigare i stort sett bara ett problem efter bränningar i Norrland.
– Nu ser vi att den trivs även på våra breddgrader. Den breder ut sig på stora delar av brandfältet här, sade Göran Hagerfors, projektledare på Skogsstyrelsen för storbranden. Rotmurklans sporer finns i marken och grodde när temperaturen passerade 35 grader. Den lever på näringen i trädens rötter. Men när näringen från stubbarna tar slut ger den sig på plantor. Därför håller skogsbrukets arbetsgrupp på att ta fram rekommendationer som avråder från plantering före 2018.
Fast om man väntar så länge kan det bli stora problem med björkuppslag, örnbräken och annan markvegetation.
– Det kommer att behövas rejäl markberedning, bedömer Göran Hagerfors.
Föreningen genomförde exkursionen tillsammans med det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet Mistra SWECIA som har i uppgift att hjälpa samhället med klimatanpassning. Programchef Markku Rummukainen konstaterade att vi redan i dag har nästan en grads global uppvärmning. Att klara tvågradersmålet är en stor utmaning och förutsätter snabba och kraftfulla beslut. Det kräver en dramatisk sänkning av utsläppen.
Vad ska vi då räkna med i skogen? Vid en ”omröstning” under exkursionen räknade nästan alla deltagare med att klimatanpassa sin skog på något sätt. Men exkursionsdeltagarna dominerades av tjänstemän. Många skogsägare har is i magen. Karin André på Mistra-SWECIA har gjort en enkät där bara var femte skogsägare ansåg att det snart var dags att anpassa skogsbruket till ett ändrat klimat. På Södra garderar man sig inte heller för skräckscenarier.
– Förändringarna slår olika. Vi räknar inte med en temperaturökning i Sverige över två grader, sade Södras skogschef Göran Örlander.
I en rapport från i fjol skriver SMHI, Naturvårdsverket och Energimyndigheten att temperaturökningen i Sverige har varit ungefär dubbelt så stor som förändringen i global medeltemperatur sedan slutet av 1800-talet. Sverige kan få kraftigare värmeböljor sommartid men den största skillnaden i temperatur är under vinterhalvåret. Då ser man temperaturökningar som är betydligt större än de globala genomsnitten.
Bengt Ek
(function(d, s, id) { var js, fjs = d.getElementsByTagName(s)[0]; if (d.getElementById(id)) return; js = d.createElement(s); js.id = id; js.src = ”//connect.facebook.net/sv_SE/sdk.js#xfbml=1&version=v2.3”; fjs.parentNode.insertBefore(js, fjs);}(document, ’script’, ’facebook-jssdk’));
Skogsfolkets årliga samling i skogen. Första gången var 1903. I år diskuterade vi hur vi måste möta klimatförändringarna.
Posted by SKOGEN on den 25 september 2015