|
Daniel Andersson på Migma Film har kontor i Göteborgs innerstad, men lyckligtvis är han van från uppväxten att paddla kanot och tälta. Skogsvanan kom till stor nytta i jobbet som platsletare och produktionsledare för filmen Faro, där skogen är så viktig att den spelar den tredje huvudrollen.
–En platsletare, eller location scout, söker inspelningsplatser som stämmer med manus och regissörens fantasi. Faro behövde bland annat en tjärn, ett hål som flyktbilen skulle knuffas ned i, en ravin, en sjö och ett nedlagt kraftverk eller indu-stri, och så en gammal och relativt orörd skog, berättar Daniel.
Filmen handlar om en ung flicka och hennes pappa som en sommar på 1980-talet flyr från polis och socialbyrå. Det är före internet, värmekameror och mobilmaster, och skogen erbjuder dem en tillflykt och ett liv utanför samhället. Till skogs har många ogärningsmän rymt genom århundradena, liksom flickans pappa, som har dödat en man. Filmens skog skulle enligt manus vara långt från människors verksamheter, en urskog eller orörd natur utan spår av människor. Människans hand kunde få synas i form av nedlagda industriminnen.
Daniel fann de flesta miljöerna i dalsländska Kroppefjällsområdet, vars högplatå är ett naturreservat. Trots namnet ligger det under trädgränsen, och fjäll är i detta fall västsvensk dialekt för en bergsplatå med skog.
–Ett skäl till att vi hamnade just här är att Film i Väst delvis finansierar filmen, och då krävs en spelplats i Västra Götaland. Sedan måste spelplatserna ligga inom ett begränsat geografiskt område, eftersom varje dag kostar mycket pengar och resor medför förlorad inspelningstid. Den mest avlägsna scenen togs i ett hus i Värmland, två timmar bort.
Det övergivna kraftverket hittade location scout Daniel Andersson på västra sidan om Kroppefjäll i Svingån. Vattendraget har många rester och spår efter mänsklig verksamhet som har blivit olönsam, som dammar och kraftverk.
Förarbetet inför en filminspelning är noggrant och tidsödande. Platsletaren utgår från regissörens önskemål om miljöer som speglar olika händelser i filmen och skapar den rätta stämningen. Daniel studerade Gröna kartan och rekognoserade i området under två månader, fotograferade platser och byggnader, knackade dörr för att leta ägare och talade med människor han mötte.
–Ett drömjobb för mig, att knata runt i skogen! Det svåraste att hitta var det nedlagda vattenkraftverket. Det hade jag aldrig klarat på egen hand, men det finns alltid någon som vet att det ligger ett uppe i skogen sedan 1930-talet. Nu kan jag skogarna i Kroppefjäll bättre än gatorna i Göteborg, men den kunskapen kommer jag antagligen aldrig att få användning för igen, säger Daniel och skrattar.
Regissören och fotografen åker sedan runt och kollar Daniels förslag på platser, som inte i första hand ska vara vackra, utan stämma med historien och vara praktiskt möjliga.
SKOGEN 6-7/2013