(Siricidae) familj bland växtsteklarna vilken omfattar c:a 90 arter, varav nio i Sverige. Av dessa är två arter vanliga i hela landet och orsakar viss skada på timmer av barrträd, främst gran. Angreppen sker i döende eller döda träd eller delar av levande träd. I samband med körskador kan angrepp även ske vid basen på levande träd. Stor vedstekel, gul vedstekel eller gul hornstekel (Urocerus gigas) har honor med getinglik teckning, dock utan midja. De är 24–45 mm långa. Hanarna är i genomsnitt mindre och är svarta förutom bakkroppens främre del som är gulröd. Blå hornstekel eller blå vedstekel (Sirex juvencus) har honor med helt svartblå kropp medan hanarna har en större gulröd fläck på bakkroppen. De är 14–35 mm långa.
Hos båda arterna har honan ett långt äggläggningsrör, med vilket hon borrar genom barken och ner i veden av skadade eller nyligen avverkade barrträd, obarkat virke och stubbar. Där lägger hon sedan ett eller flera ägg och infekterar veden med sporer av flera svamparter till föda åt larven. Svampen missfärgar dock inte virket hos de barrträdslevande arterna. Larverna gnager långa (upp till 40 cm), slingrande gångar djupt in i veden under 2–4 år och kan därigenom vålla viss skada på timmer. Genom att larvgångarna är tätt packade med fint gnagmjöl kan de vara svåra att upptäcka. Flyghålet är cirkelrunt. Steklarna uppträder från slutet av juni till september. Bekämpning förekommer inte, men vid risk för angrepp bör avverkat virke forslas bort från skogen före juni månad.
Skogsencyklopedin