en i regel lågproduktiv ängstyp på mark som lätt torkar ut, oftast hävdad genom bete eller slåtter. Torrängar hyser ofta rik flora och en rik, lägre fauna. De på kalkrik mark, t.ex. de på Ölands och Gotlands alvar, har särskild artrikedom. Växtligheten är ofta djupt rotad om jordlagrets mäktighet tillåter det. Se även äng.
Skogsencyklopedin