(Zygomycota) division algsvampar med knappt 400 landlevande arter. Viktigast är de som bildar VA-mykorrhiza med kulturväxter, vilda växter och träd och som förekommer hos c:a 80 % av världens kärlväxter. VA-mylorrhiza-svamparna kan komma att bilda en egen division Glomeromycetes.
Hyferna är osepterade och cellkärnorna haploida som hos andra svampar. Sexuell reproduktion sker mellan mycel av olika parningstyp, ofta kallade plus-och minusmycel. Hyfändar utvecklar han- och honorgan som smälter samman och mellan dem bildas en karakteristisk zygospor. I zygosporen sammansmälter sedan många haploida plus-och minuskärnor och den mogna zygosporen kommer att innehålla ett stort antal diploida sporer. Zygosporen gror ut till ett sporangium och där sker celldelning och haploida sporer frigörs. Asexuell förökning sker med icke-rörliga sporangiosporer, som kallas så eftersom de bildas i sporangier. VA-mykorrhizasvamparna är kända för att bilda chlamydosporer, som är mycket motståndskraftiga och de kan ligga i jorden länge.
Zygomyceterna är ofta saprofyter och bildar t.ex. kulmögel på matvaror och slungmögel många cellkärnorå färsk spillning. En del är i stället parasiter på svampar, alger, ormbunkar eller på insekter (släktet Entomophthora).
Skogsencyklopedin