 – Vi analytiker samlar statistik, lyssnar till branschen och bedömer yrkets framtid. |
Yrkeshögskolan är en relativt ny och för många kanske okänd aktör i Utbildningssverige, men det är inom yrkeshögskolan som nya yrkesutbildningar startar för att hyfsat snabbt svara mot arbetslivets behov. Först gör Linda och hennes kolleger en omvärldsanalys. Ska utbildningar som leder till det här yrket finnas inom yrkeshögskolan?
–Vi analytiker samlar statistik, lyssnar till branschen och bedömer yrkets framtid med ett perspektiv på tre till fem år, den ungefärliga tid som det tar från beslut om en utbildning ska inrättas till att de studerande kommer ut på arbetsmarknaden, säger Linda Wiklund. Ansökningarna bedöms av två personer som använder omvärldsanalytikerns analys som ett av flera beslutsunderlag.
Det är inte enkelt att se in i framtiden. En bra källa är register över yrken och där bland annat se hur många som utövar dem och vilken ålder de har. Arbetsförmedlingens yrkeskompass med över 200 yrken är en annan källa, jämte ytterligare statistik och rapporter som kan vara relevanta från den aktuella branschen.
–Inom vissa yrkesområden kan det vara svårt att få bransch-fakta eller se längre trender, ett alldeles nytt yrke inom exempelvis data/it kan vara svårt att bedöma.
Men skogen är ju full av statistik … och Linda har nyss varit involverad i att analysera framtiden för yrkestiteln skogsbrukstekniker.
–Vi talar med branschen och organisationer, läser rapporter, vi intervjuar arbetsgivare som ger en lägesbild och deltar i branschnätverk. Vi låter branschorganisationer lämna synpunkter på vår analys. Vi kan till exempel ha missuppfattat något. Branschen förväntas veta bäst om hur omvärldsfaktorer som lagförslag kan påverka verkligheten i skogen, så branschkontakterna är mycket viktiga i vårt arbete, anser Linda Wiklund. Hon har en gedigen bakgrund som företagsekonom med marknadsförings- och omvärldsinriktning och många års arbete på bland annat SCB.
När branschen skriker efter produktiva maskinförare, är det dock inte säkert att ropet resulterar i en utbildning inom just yrkeshögskolan.
–Yrkeshögskoleutbildningarna ska vara eftergymnasiala enligt lagen, de ska alltså huvudsakligen bygga på de kunskaper eleverna får på nationella gymnasieprogram eller motsvarande kunskaper. Skogsmaskinförare finns som utgång inom gymnasieskolan. I årets ansökningsomgång kom ingen ansökan om att inrätta någon sådan utbildning. Om någon hade lämnat in en ansökan, hade det krävts någon form av specialisering inom maskinförare för att ansökan skulle kunna övervägas.
Yrkeshögskoleutbildningarna ska möta arbetsmarknadens behov, och de behoven växlar självfallet över tid. En faktor värd att uppmärksamma är att initiativet till en ny utbildning bör komma från arbetslivet, och alltså ha en tydlig förankring hos de framtida arbetsgivarna och branschorganisationerna. Att samarbetet mellan skola och yrkesliv är gott och att alla är med på att en utbildning behövs, kan till exempel redovisas för MYH genom referenterna i ansökningen. De kontaktas och får yttra sig, och det gäller att de är engagerade i saken. Två vanliga skäl till avslag är att man inte tydligt har redovisat arbetsmarknadens behov av utbildningen och att den inte är eftergymnasial.
–Det ska vara en flexibel utbildning som passar arbetslivet just nu.
Enligt Skogsbrukets yrkesnämnd, intervjuad i den aktuella analysen, saknas en nivå mellan naturbruksgymnasiet och högskolan, och branschen efterfrågar denna mellannivå bland annat i form av skogsbrukstekniker. Ett annat argument för skogsutbildningar kan Skogsriket vara. I budgetproppen 2012 satsade regeringen 80 miljoner kronor för att skapa fler jobb i skogen.
Branschbeskrivningen i Linda Wiklunds analys pekar på att andelen sysselsatta inom skogsskötsel ökar. Bioenergi är ett aktuellt område.
Å andra sidan finns inga anställningsannonser där skogsbrukstekniker eller skogsbruksentreprenörer efterfrågas. Branschen anser att rekrytering ofta sker genom andra kanaler än annonser. En helt annan sak är förstås vilka utbildningar som lockar sökande:
–Det är kanske ett problem inom skogsbranschen i övrigt, men skogstekniker har sedan 2007 lockat dubbelt så många sökande som det funnits platser. Det är dock inte vårt uppdrag att locka studerande till utbildningarna. Det ligger på utbildningsanordnarna och branschen. Jag tror att det gäller att väcka intresset i tidig ålder. Ungdomar kommer i alla fall att söka efter sina egna intressen, säger Linda Wiklund.
SKOGEN 2/2013