ett uttryck för hur trädstammen smalnar av från rot till topp. Stamform kan vara allmänt beskrivande (t.ex. god, dålig) eller formelmässigt uttryckt och betecknas då med bokstaven f. I skogsräkning uttrycks stamform som formkvot eller formtal. Stamformen beror på kronans storlek och på vindpåkänningen. Lång krona, liksom vindutsatt läge ger sämre stamform. Vid friställning bygger träden ut de nedre stamdelarna, varvid stamformen försämras. Jfr formkvot, stamkurva.
Skogsencyklopedin