sammanfattande benämning på Skogsstyrelsen och Skogsvårdsstyrelserna fram till bildandet av en myndighet år 2007.
I juridisk mening var tidigare varje skogsvårdsstyrelse en egen myndighet och Skogsstyrelsen deras chefsmyndighet. Organisationens uppgift var att verkställa den skogspolitik som fastlagts av riksdag och regering. Skogsstyrelsen samordnade de regionala skogsvårdsstyrelsernas verksamhet och bedrev skoglig analysverksamhet, virkesmätning, utbildning och rådgivning om skogsproduktion och miljövård till landets skogsägare, tillsyn av skogsvårdslagens efterlevnad, inventering och planering till skydd för känsliga miljöer i skogslandskapet, tillsyn av de delar av naturvårdslagen som berörde skogsbruket, samt information till skolor och allmänhet om skogssektorn. En omdiskuterad del av verksamheten var uppdrag som utfördes åt enskilda skogsbruksföretag, såsom utsyning, vägprojektering, skogs- och naturvårdsinventering och skogsbruksplanering.
Landet var indelat i 10 regionala skogsvårdsstyrelser med kansli i Luleå, Umeå, Sollefteå, Söderhamn, Uppsala, Karlstad, (Visby,) Västervik, Borås, Växjö och Kristianstad. Varje region var i sin tur indelad i skogsvårdsdistrikt, totalt ett hundratal skogsvårdsdistrikt. Distrikten svarade för organisationens lokala kontakter med skogsägarna, olika myndigheter och organisationer.
Skogsvårdsstyrelserna inrättades som ett resultat av instiftandet av landets första skogsvårdslag. Lagen trädde i kraft år 1903. De första skogsvårdsstyrelserna startade sin verksamhet år 1905. I landets norra del inrättades skogsvårdsstyrelser först på 1920-talet. Skogsvårdsstyrelserna förstatligades 1981. Skogsstyrelsen inrättades 1941 och har sedan starten varit en statlig riksmyndighet. Fram till 1975 var Skogsstyrelsen placerad i Stockholm. Sedan 1975 är Skogsstyrelsen placerad i Jönköping. Organisationen med skogsvårdsstyrelser upphörde 2007.
Skogsencyklopedin