häst som används för transporter, huvudsakligen av rundvirke, i skogsbruket. Fram till 1960-talet dominerades terrängtransporterna i skogen helt av hästen. Sedan dess har hästen nästan helt ersatts av maskiner. Idag används skogshästar i viss utsträckning vid natur- och landskapsvårdsanpassad avverkning, i tätortsnära skogsbruk och i någon mån för sammanföring av gallringsvirke till stickväg inom självverksamt småskaligt skogsbruk. I det sistnämnda fallet används en s.k. skakelsläpa. Exempel på andra redskap är släpsax, doning, lunningskärra, boggievagn, linkransvagn och griplastarvagn. Samtliga dessa redskap används i enbett, dvs. med en draghäst. Vagnar med stor lastkapacitet dras av parhästar. Genom att arbetet är krävande ställs särskilda krav på en skogshäst. Den måste ha ett lugnt temperament, kunna utveckla stor dragkraft men också kunna stå helt stilla. Psyket skall vara stabilt och terräng- och balanssinnena välutvecklade. Fysiskt måste den vara kraftigt byggd och ha kraftiga hovar. Dess rörelser skall vara smidiga, avslappnade och balanserade. För att en häst skall fungera i skogen behöver den tränas och utbildas under lång tid. För att kunna köra en häst ställs likaså stora krav på köraren. Hästkörare kan anlitas genom Föreningen Skogshästen.
Skogsencyklopedin