(Pityogenes chalcographus) skalbagge, c:a 2 mm lång och därmed mindre än märgborrarna och granbarkborren, som alla är 3–5 mm långa. Den sextandade barkborren är vanlig på gran i hela Sverige och svärmar samtidigt med granbarkborren när lufttemperaturen överstiger c:a 18 °C. Svärmningen pågår länge, ibland in i början av juli. Hanarna anlägger parningskammare, helst i granens tunnare bark både på stam och grenar, varifrån fyra till sex honor gnager ett stjärnformigt mönster av modergångar som böjer av tvärs emot fiberriktningen. Från dessa utgår larvgångarna, som ligger tätt och är relativt korta. Larverna utvecklas snabbt och de första flyghålen från de nya baggarna kan dyka upp redan i augusti. Arten angriper nästan alltid träd med nedsatt vitalitet, oftast p.g.a. av torka eller friställning. Träden angrips och dödas ofta i tydliga grupper. Ljuschock och torka efter hårda röjningar eller gallringar kan inbjuda till angrepp på kvarvarande träd med nedsatt motståndskraft. Skadorna kan lokalt vara omfattande vissa år, men inte alls lika omfattande som angreppen av granbarkborren.
Skogsencyklopedin