maskin för tillverkning av papper i industriell drift. I moderna, datorstyrda pappersmaskiner tillverkas ett upp till 10 m brett ändlöst pappersark. Produktionen går med en hastighet av upp till 30 m/s, dvs. mer än ett hektar per minut. Den senast byggda pappersmaskinen i Sverige, PM 12 i Kvarnsveden invigdes 2006 och kan producera 400 000 ton per år. Investeringen uppgick till fyra och en halv miljarder kronor. S Specialpapper, som t.ex. sedelpapper, tillverkas på mindre maskiner, som ofta innehåller hemliga detaljer.
Utgångsmaterial är pappersmassa (se papper), som matas in i pappersmaskinens inloppslåda och sedan passerar de övriga delarna. Första steget är förbi virorna, där massan avvattnas, sedan över guskvalsen, där fiberskiktet lyfts och förs vidare till presspartiet, som ytterligare sänker vattenhalten. Därefter till torkpartiet, där papperet torkas, varefter det glättas i glättpartiet. Slutligen rullas det färdiga papperet upp på rullar i rullstolen.
De två huvudtyper av pappersmaskiner som används är planviramaskinen (eller fourdriniermaskinen) och dubbelviramaskinen. Planviramaskinens arkformning utförs ensidigt på en plan del av den ändlösa formningsduken, viran. I dubbelviramaskinen förs fibersuspensionen in mellan två viror och avvattningen sker sedan åt båda hållen. Därvid kan man tillverka ett symmetriskt papper (vilket man inte kan i planviramaskinen) med samma tryckegenskaper på båda sidorna. Dubbelviramaskinen har högre avvattningskapacitet och dominerar helt bland snabba pappersmaskiner.
Tidigare var även rundviramaskiner vanliga, vars vira är fäst på en cylindrisk hållare, som är nedsänkt i ett tråg med pappersmassa. Inuti cylindern skapas en lägre vätskenivå och då avvattnas fibersuspensionen inåt. På ytan av den roterande viran bildas då ett ark, som överförs till en ändlös filt. Denna maskin har varit viktig för kartongtillverkning, därför att många rundviror kan sammankopplas och forma ett tjockt ark som består av olika material. Rundviramaskinerna ersätts dock alltmer av dubbelviramaskiner, eftersom dessa är snabbare och kan forma var sitt skikt i kartongen.
Skogsencyklopedin