Skogsencyklopedin

lövvedborre, randig lövvedborre

(Trypodendron signatum) barkborre vanlig i norra delen av landet. Närmast släkt med randig vedborre (Trypodendron lineatum) och husborre (T. domesticum). Arterna svärmar tidigt på våren och angriper färskt avverkat virke eller försvagade träd, ofta i samband med friställning eller översvämning (syrebrist). Björk, al, bok och ek är särskilt utsatta. Försvagade träd som angripits har bruna beläggningar på barken av sav som runnit ut då insekterna borrat sig in i veden. Honorna gnager gångar flera cm in i veden och anlägger där ett gångsystem och planterar svamp som larverna äter. Gångarnas väggar blir så småningom svarta av svamp. Vitt borrmjöl vid stamfoten eller utanpå barkytan indikerar också angrepp. Under eftersommaren lämnar de fullbildade insekterna veden. Vedborrarna ingår i samlingsbegreppet ambrosiabaggar, dvs. skalbaggar som lever i symbios med svamp.
De knappt 2 mm cirkelrunda hål som insekterna gör inne i veden kallas sting och är en teknisk skada på virke. Angrepp kan följas av rötsvampar som infekterar de av skalbaggarna gjorda hålen i veden. Angreppen kan förväxlas med bredhalsad varvsfluga.

Källa: Skogsencyklopedin, utgiven av Sveriges Skogsvårdsförbund (numera Föreningen Skogen), Stockholm år 2000. Redaktör: Michael Håkansson. På webbplatsen kan tillägg/korrigeringar förekomma.

Visa fler

Med eSKOGEN får du en nyhetsuppdatering till din e-postadress. Helt gratis, en gång i veckan.

Jag godkänner att Skogen lagrar mina personuppgifter.
Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter
Skickar begäran
På väg
Lena får första naturvårdspriset
SkogsJobb