benämning (enligt Einar Du Rietz) på bark hos levande träd (bl.a. barrträd, alar och björkar) där pH hos barken är lågt (3,5–4) och näringstillgången är liten för barklevande organismer (epifyter). Fattigbark har därför ofta svagt utvecklad påväxt av lavar och mossor. Karakteristiska epifyter är blåslav, gällav, näverlav, skägglavar och tagellavar. Motsats: rikbark.
Skogsencyklopedin