tillförsel av växtnäringsämnen till marken. De vanligaste gödselmedlet i skogsbruket är på fastmark ammonsalpeter, dvs. ammoniumnitrat (NH4NO3). Ett annat gödselmedel är karbamid eller urea (NH2)2CO.
I svensk skogsmark råder i allmänhet ingen direkt brist på de näringsämnen, som träd och växter behöver för sin tillväxt. Men erfarenheten visar, att skogsträd ofta kan tillgodogöra sig ett större utbud av kväve än vad marken normalt kan erbjuda. Genom kvävegödsling ökas detta utbud, varvid barr- och lövskrud – trädens solfångare – snabbt utvecklas, vilket omgående ger en effektivare fotosyntes. Därmed ökar också produktionen av kolhydrater – tillväxten ökar. Kvävegödsling ger en lönsam tillväxtökning på en stor del av skogsmarken. Gödsling med fosfor eller kalium ger däremot endast i undantagsfall positiv effekt, eftersom markens eget utbud är tillräckligt.
Miljöhänsyn: Gödsling kan medföra miljörisker och kan bl.a. leda till försurning av marken, utlakning av näring till sjöar och vattendrag med påföljande igenväxning, samt anrikning av närsalter i jorden om inte växtligheten kan ta upp den tillförda näringen. Under vissa omständigheter kan t.ex. urea vara direkt giftigt för groende plantor och för djur. Vissa restriktioner bör därför iakttas. Hällmark eller marker med mycket grunt jordlager samt våta marker och jordar med grov textur bör inte gödslas – där är risken för kväveutlakning stor. Sluttningar med frisk eller fuktig mark nära vatten eller vattendrag bör inte gödslas – risken för nitratutlakning ökar (använd urea om gödsling ändå skall utföras). I starkt humida områden bör nitrathaltiga gödselmedel spridas under våren och försommaren. Spridningen bör avslutas i god tid före hösten. Gödsling bör generellt inte ske när marken är vattenmättad eller vid andra tillfällen då ytavrinningen är hög. Under torrperioder med daggbildning kan markvegetationen skadas av gödsling. Tjälad eller snötäckt mark skall inte gödslas. Gödsling skall inte heller ske under snösmältningen. Gödsla inte bergbranter, rasbranter och bäckraviner, biotoper som skall lämnas för fri utveckling, biotoper med känslig flora. Lämna skyddszoner intill vattendrag, sjöar, bebyggelse och andra markslag. Skyddszonerna bör alltid markeras på karta. Skogsgödsling påverkar miljön så mycket att den som vill gödsla ska anmäla detta till Skogsstyrelsen för samråd senast 6 veckor för gödslingen. Vid samrådet får man information om t.ex. närbelägna vattentäkter och andra skyddsvärda objekt i anslutning till gödslingsobjekt. Jfr omdrevsgödsling, omgödsling.
Skogsencyklopedin