Vi är ett litet land och behöver rekrytera de kompetenta människor som finns till våra styrelser. Det får vi bara om vi har möjlighet att välja från hela befolkningen. Så säger Arni Hole, expeditionschef på Barn- och Jämställdhets-departementet i Norge.
Arni Hole är uppvuxen på en gård i Sandefjord, södra Norge. Hon har lång erfarenhet av jämställdhetsarbete. I sitt uppdrag på Jordbruksdepartemenet arbetade hon bland annat med strategier för jämställdhetsarbetet.
Arni Hole kommer att vara med på Föreningen Skogens seminarium om jämställdhetsarbetet på Skogsnäringsveckan i april. SKOGEN intervjuar henne med anledning av Norges lagkrav på könskvotering.
Du har varit med under hela processen, från lagförslaget år 2003, när lagen antogs 2006 och fram till nu. Hur ser du på resultatet?
Jag är verkligen jätteglad, det är fantastiskt vilken förändring som skett på så kort tid. År 2003 var det bara sju procent kvinnor som hade förtroendeuppdrag i de börsnoterade företagens styrelser. Idag är det 43 procent. Utan de nya kraven i bolagslagarna hade det aldrig skett så snabbt.
Lagen, som trädde i kraft första januari 2006, innebär att det skall finnas minst 40 procent män eller kvinnor i styrelsen för bland annat de 500 börsnoterade bolagen och i de offentligt ägda företagen.
Många valberedningar i Sverige säger att man inte har fler kvinnor i styrelsen för att man inte hittar dem.
Så sade näringslivsfolk här också på 90-talet. Men sedan de olika lagändringarna trätt i kraft har kvinnorna plötsligt blivit synliga. Det är ju inte så att män föds mer kompetenta till förtroendeuppdrag. Vi har också fått igång en diskussion om att fler bör läras upp till förtroendeuppdrag.
Idag är 63 procent av de universitetsstuderande som tar en Master eller PhD kvinnor, så det borde inte vara särskilt svårt att hitta kompetenta kvinnor. När kraven kom visade det sig att valberedningarna började leta utanför den traditionella kretsen. Det har varit ett vinnande koncept eftersom fler personer med andra styrkor kommit in i styrelserna.
Mitt råd är: Sök i nya segment! Då kommer det in styrelseledamöter med friska ögon. Det har ju visat sig att människor som tänker lika tänker lite.
De som är emot kvotering argumenterar ofta utifrån att kvinnor görs till alibin. De är inte tillräckligt kompetenta för uppgiften. Har ni utvärderat konsekvenserna av att antalet kvinnor ökat så snabbt i styrelserna?
Idag finns det tillräckligt med forskning som visar att fler kvinnor i styrelserna resulterat i bättre ekonomi för företagen. Vi behöver inte bevisa att så är fallet. Men vi skall naturligtvis be forskarna göra en oberoende studie där vi bland annat skall mäta de nya kravens ekonomiska konsekvenser. Vi har precis börjat att formulera ett sådant uppdrag.
Varför tror du att lagen har blivit så lyckosam?
Det har varit engagerade politiker som drivit frågan, och näringslivet har tagit ett stort ansvar för genomförandet.
Exempelvis har Næringslivets Hovedorganisasjon (motsvarande Svenskt Näringsliv) genomfört en satsningen kallad Female Future. Här tar man bland annat fram kandidater som passar för styrelseuppdrag och låter dem delta i olika aktiviteter. Kandidaterna läggs in i en databas som företagen kan söka i. Det har gjort det enklare att hitta många kompetenta kvinnor!
Vad har du för erfarenheter av jämställdhetsarbetet inom den norska skogsnäringen?
Typiska kvinnliga värderingar och kvinnlig kunskap applicerar ju verkligen både till jord och skog. Jordbruksföretagens näringar ser själva att de missar viktig kunskap om de inte gör något åt snedfördelningen. Norsk Lantbruksamvirke, där bland annat Norges Skogeierforbund ingår, antog därför hösten 2003 en handlingsplan som skall ge minst 40 procent kvinnor i huvudstyrelserna innan 2009.
Dessutom har man i fyra års tid haft ett mentorprogram för kvinnor. Ett motivationsprogram för de kvinnor som har eller önskar sig ett styrelseuppdrag inom något av Lantbruksamvirkets organisationer. I december 2008 var 37 procent av medlemmarnas huvudstyrelser kvinnor.
Lantbruks- och matdepartementet (tidigare Jordbruksdepartementet) antog år 2007 en ”strategi för likestilling” i lantbrukssektorn. Målet är att öka andelen kvinnor som äger lantbruksegendomar, öka kvinnors inflytande i företag som är knutna till lantbruket samt stärka kvinnors inflytande och makt i lantbrukssektorn. Dessutom har bygdeutvecklingsmedel använts dels till aktiviteter för att öka andelen kvinnor inom ledande befattningar i skogsnäringen, dels till projekt för att utveckla företagande bland skogsägande kvinnor.
På Föreningen Skogens seminarium den 21 april diskuteras jämställdheten i skogsbruket. På seminariet deltar förutom Arni Hole även Ulla Eriksson-Zetterqvist från Handelshög- skolan i Göteborgs och Krister Jacobsson, tidigare länspolismästare i Västra Götaland.
Text: Liselott Eriksson