Skogsencyklopedin

högstarrtorv, magnocaricetumtorv

telmatiskt bildad starrtorv som i sin typiska form består av en ren filt av föga humifierade, ljusbruna rötter av mera högvuxna starrarter, såsom Carex lasiocarpa och Carex rostrata. Högstarrtorven är vanligen icke ren, utan i allmänhet mer eller mindre uppblandad med andra växtrester. Ofta förekommande är en mer eller mindre rik inblandning av brunmossor (t.ex. Scorpidium och Drepanocladus), eller också kan grundmassan utgöras av dy, genomvävd av rötter och rotstockar. Denna senare typ är en övergångsform till kärrdyn och vissa limniska torvslag, såsom vasstorv och agtorv.

Källa: Skogsencyklopedin, utgiven av Sveriges Skogsvårdsförbund (numera Föreningen Skogen), Stockholm år 2000. Redaktör: Michael Håkansson. På webbplatsen kan tillägg/korrigeringar förekomma.

Visa fler

Med eSKOGEN får du en nyhetsuppdatering till din e-postadress. Helt gratis, en gång i veckan.

Jag godkänner att Skogen lagrar mina personuppgifter.
Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter
Skickar begäran
På väg
Anns forskning belönas med guldmedalj
SkogsJobb