vatten som fyller hålrum i jord och berg och vars portryck är högre än eller lika med atmosfärtrycket. Grundvatten uppträder när marken är mättad på vatten, dvs. när alla porer är fyllda med vatten. Grundvatten förekommer i regel i en nedre, mättad zon (grundvattenzonen) under markvattenzonen som är den övre, omättade zonen där det även finns luft i porerna, vilkas andel av den totala jordvolymen, ofta är mellan 20 och 50 %. Under grundvattenytan kan alltså nästan hälften av jordvolymen upptas av vatten.
Grundvattnet rör sig ständigt mot vattendragen och haven med 0,01–1 m/dygn. Grundvattnet fylls på av vatten från markvattenzonen om där råder vattenöverskott. Grundvatten kan nämligen endast bildas när rotzonens vattenhalt uppnått den s.k. fältkapaciteten. Nederbörd avgår antingen med växternas transpiration eller sipprar ned genom jordlagren och bildar grundvatten. Det senare är tämligen omfattande, särskilt i moränlandskapet där grundvattenytan ligger inom några få meters djup, ibland helt nära markytan.
Grundvattennivån varierar mellan åren. Då nivån är låg blir vegetationen känsligare för torka.
Grundvattenytan följer i stort sett markytan i moränlandskapet, vilket gör att grundvattenflödet går från höga till låga terränglägen. I inströmningsområdet strömmar grundvattnet delvis ned mot djupet och i utströmningsområdet delvis uppåt mot markytan och vattendragen. Ju djupare ner i marken och ju längre ned i landskapet man kommer, desto längre bortifrån kan grundvattnet där härstamma och desto äldre kan det vara. Jfr kapillärvatten, sjunkvatten, inströmningsområde, utströmningsområde, avrinningsbildning.
Skogsencyklopedin