grad av genetiskt betingad olikhet mellan individerna i en population. Vid könscellbildning halveras kromosomantalet för att åter fördubblas vid befruktning då spermie- och äggcell slås ihop. Detta är ett viktigt särdrag vid sexuell förökning (till skillnad från asexuell) och leder till nya kombinationer av gener dels genom att kromosomer från såväl modersindivid som fadersindivid ingår i den nybildade könscellen, dels genom överkorsningar mellan segment inom en kromosom. Konventionellt förädlingsarbete genom korsning bygger på tillvaratagande av den genetiskt bästa avkomman som uppstår vid sexuell förökning.
Genetisk variation uppstår genom mutation, ibland inducerad av strålning eller vissa kemikalier. Vid vanlig celldelning replikeras generna identiskt, men ibland går det fel och nya genetiska egenskaper uppstår. Välkända exempel på mutanter är ormgran, pelarasp och den flikbladiga Ornäsbjörken. Vegetativ förökning motverkar genetisk variation och uppträder hos asp och gråal, vilka skjuter rotskott som ger genetiskt lika individer, s.k. kloner.
Den genetiska variationen är stor inom en naturlig population av korsbefruktande arter, t.ex. i ett trädbestånd beroende på att träden korsas fritt med varandra, men inte i populationer av självbefruktande eller asexuellt förökade arter (vilket bland svenska trädarter bl.a. förekommer hos oxel och rönn). Stor variation innebär god flexibilitet vid förändringar i levnadsbetingelser. Vid förädlingsarbete eftersträvas urval av en smalare variation, bestående av de träd som har bäst genetiska egenskaper sett ur ekonomisk synvinkel.
Skogsencyklopedin