Den stora och hypermoderna sågen i Wissmar köper knappt något virke. När den gick för högtryck var förbrukningen av virke cirka 200 000 kubikmeter fub i månaden. Idag sågar man bara en fjärdedel och är i ekonomisk kris. Sågen ägs av Klausner-Group och har varit helt inriktad på den amerikanska marknaden. Numera äger bankerna företaget som enligt inofficiella uppgifter i Tyskland fått en frist till slutet på året.
— Vi importerar och exporterar virke just nu egentligen bara för att hålla vår logistikkedja igång. Det säger Anders Aqvilin på Virke Impex AB som handlar med Tyskland och Österrike.
— När det vänder måste vi snabbt kunna skrida till verket, säger Anders Aqvilin. Men var och en kan förstå att för några år sedan när priserna var väsentligt högre var export till tyskområdet en bra affär. Vi betalade bra för timret.
Han berättar vidare att just nu har han endast en båt ständigt på gång mellan de tyska hamnarna och de svenska. För ett år sedan hade han tre båtar ständigt i frakt, som vardera lastade drygt 3000 kubikmeter fub. När det var som hetast för drygt 1 år sedan förmedlade Aqvilins företag 40 båtlaster i månaden i Östersjöområdet, idag är det tio till tolv . Det är relativt små båtar som används. Eftersom exporten går till många olika kunder med olika krav på sortiment kan liggetiden minimeras med små båtar. En lastning eller lossning måste klaras av på en förmiddag för att optimera lönsamheten.
I Baltikum känns lågkonjunkturen också av kraftigt. Jarl Waldén har varit importansvarig på Korsnäs under många år. Behovet är massaved.
— Men just nu är marknaden nästan död. I Litauen är staten en mycket stor skogsägare med 77 procent av marken. Men det görs varken statliga eller privata avverkningar. Det finns helt enkelt ingen efterfrågan, säger Jarl Waldén. Annars är vårt behov ca 700 000 m3sk per år från Litauen.
Läs mer i senaste SKOGEN 6/09.
Text och bild: Lars Åkerman larsakerman@telia.com
