Låst artikel för våra medlemmar
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?
Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
Både finska och svenska undersökningar bekräftar minskningen som gärna kopplas till skogsbruket och i första hand markberedning.
Enligt Hans Winsa, forskningsledare på Sveaskog, räcker dock inte det som förklaring.
– Det bedrivs skogsbruk i nästan hela renskötselområdet, men långt ifrån sjuttio procent av lavmarkerna har markberetts under de senaste femtio åren, säger Hans Winsa.
– Den finska studien visar också att laven minskat nästan lika mycket på marker där skogsbruk inte bedrivs.
Han säger också att dagens skogsbruk tar stor hänsyn till laven, åtminstone på marker som berörs av samråd enligt skogsvårdslagen och av FSC-standarden. För att förstå och lösa marklavsfrågan är det därför viktigt att bredda bilden och ta med andra faktorer än skogsbruket.
En är att skogens ekosystem blir allt grönare och frodigare. När humuslagren byggs upp konkurreras laven ut av bland annat lingon och ljung.
Andra faktorer är betestryck och tillväxt. När laven minskar ökar betningen i de områden där den finns kvar och för att ha koll på hur betesresursen utvecklas måste man veta både hur lav-täcket förändras och hur stor tillväxten är. Tillväxten avgör hur resursen går att nyttja utan att förrådet och tillväxten minskar med tiden.
Vidare har det i princip inte etablerats några nya lavmarker sedan femtiotalet. På det här området behövs det mer forskning, anser Hans Winsa.
SKOGEN 9/2015