Låst artikel för våra medlemmar
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?
Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
När Föreningen Skogens medlemmar går på exkursion hos Jägareförbundet på deras gård Öster Malma i Sörmland har naturvårdsstrategen Fredrik Widemo många konkreta tips för den som vill utveckla skogsbrynen. Jägareförbundet har fått en halv miljon kronor för att sprida budskapet och efter viss försening har kampanjen nu kommit i gång.
–Väl utvecklade skogsbryn gynnar inte bara det jaktbara viltet, utan också annat djur- och växtliv, säger Fredrik Widemo. Dessutom blir det vackert.
Det finns många skogsbryn att ta itu med. Av 113 000 mil skogskanter i Sverige gränsar ungefär 37 000 mil mot jordbruksmark. Resten gränsar främst mot hyggen, bebyggelse, vatten och våtmarker.
Fredrik Widemo är inte särkskilt förtjust i de spretiga trädremsor som lämnas av naturvårdshänsyn i kanten på kalhyggen runt om i landskapet. Dels kan de lätt blåsa ner, dels är de ingen bra grund för ett sluttande bryn.
–Ofta är det bättre att avverka barrskogen i en remsa utmed åkerkanten vid sista gallringen och lämna en del högstubbar. Sedan börjar man bygga ett sluttande bryn, med gräs närmast jordbruksmarken, sedan buskar, sälg, rönn och högre lövträd innan barrskogen med sitt lövinslag tar vid.
Fredrik skulle vilja ha en rejäl kantzon på kanske 20 meter. Då får man ett rikt bryn med jämn övergång i flera faser, och slipper beskuggning av jordbruksmarken – precis som det såg ut förr. Men när han har pressat Skogsstyrelsen har personalen bara gett klartecken på ungefär 10 meter. Skogsmark ska användas till att producera virke.
Till buskarna rekommenderar han svenska arter, som slån och hagtorn. Förr användes en del utländska buskar som kanske är lättare att få igång. Till exempel spirea.
–Eller vresros. Den rekommenderade man tidigare. Nu bekämpar man den i stället…
Visst kan man ta vara på bioenergi i åkerkanter, om man tänker sig för. Lämnar död lövved, sparar lövträd och ger dem ljus. På Öster Malma upptäcker personalen nu att det är lätt att vara för återhållsam när man röjer fram ett skogsbryn. De lövträd som lämnas behöver mycket ljus. Och det behöver även markväxterna.
Den som vill ha största möjliga utbyte av sina skogsbryn bör utforma dem till en mosaik. Buskar där fältvilt och fåglar kan slinka in men även luckor som släpper ner ljus till växter och djur. Viltet ska ha plats att röra sig. Dessutom underlättar inte täta bryn direkt jakten. Passen på Öster Malma ligger ofta en bit in i skogen. Det blir lugnare skott när djuren har kommit i skydd, eller avvaktar innan de stöts ut på åkern.
Självklart krävs det ett visst intresse för att arbeta så här med skogsbrynen. Själv prövar Fredrik Widemo sig gärna fram på sin fastighet i Uppland.
– Men vi gör ingen hemlighet av arbets-insatsen för att få till fina bryn, säger han.
Ur SKOGEN 9/11
VETA MER
Medlemmar i Föreningen Skogen fick 2010 medlemsskriften Skogsliv som handlade om viltvård i skogbrynet. Enstaka exemplar kan fortfarande beställas. Om du är intresserad skicka en förfrågan till info@skogen.se.