Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?

Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
Begreppet skogsdebatt förknippas numera av många medborgare med braskande rubriker om gift och död, med känslofulla insändare och upprörda känslor kring flygbesprutningar mot lövsly.
Inom skogsbruket har vi med irritation och ledsnad tagit del av denna utveckling. Irritation därför att våra sakskäl och vår argumentering för våra skogsvårdsmetoder saklöst svepts åt sidan av indignationens vågor. Ledsnad, därför att våra motiv och vår yrkesetik ifrågasatts på ett, enligt vårt förmenande, närmast kränkande sätt”.
Citatet är hämtat från skriften Lövslykrisen som gavs ut av Sveriges Skogsvårdsförbund 1981. I dag är tongångarna helt andra och kemisk lövröjning inte särskilt aktuellt i skogsbruket.
Glyfosat
Trots detta finns ett väletablerat företag inom kemisk lövbekämpning i Sverige. I Eskilstuna finns företaget Clean Injection System med fyra anställda. Företagets produkt Ecoplug slås in i stubbar eller levande lövträd för att förhindra stubbskott och rotskott.
När pluggen slås in i stammen frigörs Roundup i pulverform. Medlet löses ut av saven och sprids till växtens alla delar som så småningom dör. Det verksamma ämnet är glyfosat som hindrar livsviktiga aminosyror från att bildas i växten.
Men vill skogsbruket befatta sig med kemiska bekämpningsmedel?
— Företrädarna för skogsbruket är allt för rädda för allmänhetens reaktioner, anser VD Hans Merving. De dåliga erfarenheterna av 70- och 80-talets hormoslyrdebatt har satt djupa spår.
— Eftersom de aminosyror som glyfosatet stoppar endast finns hos växter är inte ämnet farligt för människor och djur, konstaterar han också.
För närvarande har man omkring 600 kunder, till största delen kommuner och kraftbolag. Produkten används främst för att bekämpa lövsly i kraftledningsgator. En ledningsgata uppges bli fri från sly 30-50 år.
Minnet av den förlorade hormoslyrdebatten är inte den enda orsaken till att skogsbruket inte nappat på idén. Många behöver det löv de kan producera. Systemet är heller inte anpassat till den långt gångna mekaniseringen. Det kräver personal som idag ofta saknas på skogsförvaltningarna.
— Om Ecoplug funkar som det ska är det givetvis ett bra kemiskt bekämpningsmedel ur såväl arbetsmiljö- som miljösynpunkt, säger Gunnar Johansson, skogsvårdschef på Korsnäs. Men vi bedriver ingen lövbekämpning idag. Det lövvirke vi kan producera behöver vi. Vi ser helt enkelt inte behovet idag. Clean Injection System är lite för sent ute med sin idé.
För den enskilde markägaren som har problem med ovälkommet lövsly kan däremot Ecoplug vara ett alternativ. Skogsvårdskostnaderna kan ibland minskas jämfört med mekanisk lövröjning efter slutavverkning.
Nya produkter
Men Hans Merving tror också på en framtid för nya näraliggande produkter. Med pengar från den miljöstrategiska forskningsfonden MISTRA undersöker forskare om Ecoplug kan användas i kampen mot rotröta. En kombination av herbicider och fungicider kan kanske bekämpa rotrötan. Dels genom att slå ut rötsvamparna, dels genom att spridningen förhindras i ett dött rotsystem.
Ett annat sätt att använda pluggen kan vara att tillföra näringsämnen eller tillväxthormoner för att öka tillväxten hos enskilda träd. Metoden prövas för närvarande i Portugal. Överfört till svenska förhållanden skulle det kunna vara intressant vid ekskötsel där man satsar på ett fåtal kvalitativa individer som skall växa snabbt.
Vad säger lagen?
Enligt miljöbalken är det förbjudet att sprida bekämpningsmedel på skogsmark eller behandla enskilda stammar. Men, Skogsvårdsstyrelsen kan ge dispens om Skogsvårdslagens återväxtkrav inte kan uppnås genom mekanisk röjning.
Kommunen kan stoppa användningen om man anser att det behövs med hänsyn till friluftslivet, naturvården, den lokala befolkningens trivsel eller något annat kommunalt intresse. Hans Merving menar att lagen är otydlig då det inte står någonting om stubbehandling. Gäller förbudet för ”enskilda stammar” även stubbar? Med allra största säkerhet är det så enligt Bertil Österberg, juridiska enheten vid Skogsstyrelsen. Skogsvårdsstyrelsen har å andra sidan aldrig avslagit en ansökan om att använda Ecopluggen vid stubbbehandling, konstaterar Hans Merving.
Kemikalieinspektionen har placerat Ecoplug i behörighetsklass 3. Detta innebär att det är tillgängligt för vem som helst och anses relativt ofarligt. Det är också tillåtet att använda enligt den svenska FSC-standarden
Fyra åsikter
”Vi försöker begränsa användningen av kemiska preparat så långt som möjligt i enlighet med vår miljöpolicy. Vi vill också öka lövandelen. Dels med tanke på nya skötselmetoder med lövskärmar dels med tanke på problemen med viltbetning. Vi upplever inte lövet som något problem idag och jag kan inte se att det finns något stort behov av kemiska bekämpningsmetoder för våra förhållanden.”
Jan-Åke Lundén, skogvårdschef, SÖDRA
”Strängnäs energiverk har under 94/95 låtit behandla ett antal linjegator med Ecoplugg. Efter att ha sett effekten anser jag att metoden är ett bra komplement till mekanisk röjning.”
Greger Zeisig, Strängnäs energiverk AB
”I en del fall är kemisk bekämpning inte alls lämplig, till exempel i naturreservat. Annars är det Naturvårdsverkets uppfattning att konceptet Ecoplugg är en bra fickningsmetod med mycket små risker för oavsiktlig eller okontrollerad spridning.”
Krister Ljungström, Naturvårdsverket
”Vår inställning är att användningen av kemiska bekämpningsmedel inom skogsbruket skall begränsas så långt som möjligt. I dagens skogsbruk kan jag inte se annat än ett mycket begränsat behov av Ecoplug. Att överhuvudtaget använda det framstår därför som onödigt.”
Per Larsson, skogshandläggare,Världsnaturfonden WWF
Erik Viklund
Ur SKOGEN 4/99
