Låst artikel för våra medlemmar
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?
Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
Varför höstplantering?
Arbetkraft finns. Kanske passar det bara bättre i planeringen. Men framförallt kan det vara lättare att få arbetskraft än på våren när 90 procent av alla plantor sätts. Särskilt i norr där säsongen mellan tjäle och semester kan vara kort.
Ingen torka. I försommartorra områden kan höstplantering vara skonsammare för plantorna. De hinner etablera sig i marken under hösten och vintern före vårens torka.
Bättre arbetsklimat. Har man tur ger hösten ett klimat som är svalt och skönt för plantören. Man håller tempot och lockas inte att lata sig i vårsolen heller.
Vilka är nackdelarna?
Vädret. På vintern kan vädret förstås vara blött, geggigt och svinkallt om händerna!
Ökad risk för skador. Plantorna kommer välgödslade ur plantskolan. Läckert för älg och rådjur. Särskilt stor risk för ohägnade lövplantor. Risken för skador ökar av att plantorna står en vinter extra ute och att de inte har någon stor växtkraft på våren när betesskadan ska tas igen.
Behandling mot snytbagge tappar snabbare sin effekt.
Extra känsliga mot vårvinterskador (sol + snö + tjäle).
När på hösten?
Tidigt på hösten kan man sätta plantor som får invintra själva på hygget.
Lite senare kan man sätta invintrade plantor. Det går att höstplantera ända tills tjälen sätter stopp. Lite snö gör ingenting.
Vilka marker?
Granmarker. Behovet är störst på granmarker eftersom granen är mest känslig för torka.
Undvik frostmarker. Undvik att sätta växande plantor på frostrika ståndorter. Nysatta plantor är särskilt känsliga.
Undvik också finjordsrika marker. Uppfrysningsrisk! Rötterna behöver en sommar för att kunna hålla fast sig i jorden. Gäller särskilt täckrot.
Det kan också vara bra att undvika områden som är särskilt exponerade för sol och vind.
Undvik sorkmarker. Höstplantor har extra dåliga odds på sorkmarker.
Ska jag markbereda?
Som vid vårplantering. I omvänd torva (mineraljord över humusklump) bör man främst sätta invintrade plantor. Jorden hinner sätta sig innan plantan behöver vatten. Viss risk att plantan hamnar snett när torvan sjunker ihop.
Vad ska jag tänka på?
Undvik kärva klimatlägen. Höstplantor kan vara dåligt invintrade. Särskilt farligt om de sätts i kärva klimatlägen. Fråga plantskolan om invintringen är testad!
Text: Bengt Ek