Låst artikel för våra medlemmar
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?
Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
600 000 hektar åker är tillgänglig för energiodling, främst med Salix. Den beräkningen gör Naturvårdsverket i sin studie ”Sverige år 2021”. Lars Christersson, professor i intensivodling av skogsträd hör till dem som tror på ökad odling. Han konstaterar att ett framtida EU utvidgat åt öster ger svenska bönder ökad konkurrens, ytterligare ett motiv för nya grödor på jordbruksmarken.
I framtiden kan fler som sköter både åker och skog komma in på denna mellanform. Intensivodling av snabbväxande lövträd förenar lantbrukets korta perspektiv med skogens betydligt längre omloppstider.
I Sverige odlas främst Salix (korgpil) för rena energiändamål med omloppstiden tre till fem år. Hybridasp, poppel och al har däremot omkring 20 års omloppstid och kan även användas till massa eller sågvirke.
15 ton
Skördesystemen för Salixodling är väl utvecklade. Kunskapen om skötsel är också förhållandevis god efter omfattande forskning.
Björn Telenius är en av forskarna bakom en försöksodling i Bulstofta i Skåne. Han menar att en viktig poäng är att visa att det går att komma upp i samma produktion som för jordbruksgrödor.
Men lönsamheten vid odling av snabbväxande lövträd beror på en rad faktorer. Intäkter från alternativa grödor, bidrag, transportavstånd och efterfrågan är några av de viktigaste.
— I jordbrukspolitiken svänger det dessutom snabbt och markägarna är vana vid att anpassa driften efter både marknad och politiska beslut. Därför finns det ett stort ekonomiskt värde i att snabbt kunna ändra driften, något som skiljer jordbruk från skogsbruk, poängterar Björn Telenius.
Företagets likviditet är betydelsefull eftersom kostnaden för etablering är hög för samtliga trädslag. Från och med andra generationen producerar Salix och hybridasp rikligt med stubb- respektive rotskott. Det gör föryngringen billigare. Poppel måste planteras.
Tiden från plantering till skörd är en annan kritisk faktor. Salixodlingens korta omloppstider och snabba tillväxt har därför stora ekonomiska fördelar.
Sämre marker
Håkan Rosenqvist, forskare vid SIMS, SLU, har jämfört lönsamheten vid odling av Salix och jordbruksgrödor i Östergötland. Han finner salixodlingen mer lönsam på sämre och medelgoda marker. På de bördigaste jordarna är skillnaden mindre.
Med ett räkneexempel pekar han på att Salix kan ge ett netto på 3 800 kronor per hektar och år på sämre mark i Östergötland. På samma mark skulle spannmål i genomsnitt för alla grödor i en växtföljd ge 300 kronor per år. Då har salixskörden uppskattats till 8 300 kilo torrsubstans per år. Betydligt större än en normskörd för höstvete, 4 800 kilo.
I räkneexemplet ingår inte anläggningsstödet för salixodling på mellan 2 500 och 4 000 kronor. Arealstödet däremot, vilket är cirka 25 procent högre för Salix än spannmål, ingår i beräkningarna.
Sälj maskiner
Håkan Rosenqvist rekommenderar satsningar på Salix, men höjer samtidigt ett varningens finger.
— Det gäller att tänka strategiskt och se till planeringssituationen. Jämfört med jordbruksgrödor binds marken en längre tid och företagets likviditet blir påfrestad eftersom första intäkten dröjer tre till fem år.
— Ytterligare en aspekt är sysselsättningen. De första åren är salixodlingen arbetskrävande men när den väl är etablerad krävs inte så stora arbetsinsatser som vid spannmålsodling.
En försämrad likviditet kan emellertid kompenseras genom exempelvis försäljning av överflödiga lantbruksmaskiner, eller genom annat arbete under den arbetstid som frigörs. De olika stödformerna är en tung faktor i de ekonomiska kalkylerna och politiska svängningar kan snabbt förändra situationen.
Poppel, asp och al osäkra ekonomiskt
Vid intensivodling av poppel, asp och al är Håkan Rosenqvist inte lika säker på det ekonomiska utfallet. Det kan löna sig, men kunskapsluckorna är stora.
— Förmodligen kan vi inte nöja oss med massaved som sortiment, utan måste upp i pris för att konkurrera med Salix och spannmål, säger han.
Tiden från plantering till skörd blir en kritisk faktor. Med omloppstider på cirka 20 år, kostsamma föryngringar och gödsling krävs höga intäkter för att nå god lönsamhet i konkurrens med andra grödor.
Peter Fredman