Skog i Natura 2000? SKOGEN hjälper dig ur oredan

Hur vet jag om min fastighet påverkas?
Länsstyrelserna ska egentligen ha informerat alla markägare. Men det finns många markägare som inte vet vad som gäller. Ibland har informationen endast annonserats ut som kungörelser. Oftast har länsstyrelsen bara informerat om planerna, inte återkommit med besked när besluten har tagits. Som markägare kan man ha glömt vad som sades för flera år sedan. Eller har fastigheten bytt ägare.
Fråga länsstyrelsen om din fastighet är berörd! På Internet finns också en karta med information om objekten. (www.naturvardsverket.se/natura2000
Men karthanteringen fungerar inte alltid.)

Lugnt om min mark ligger strax utanför ett område?
Det är förbjudet att skada vissa naturvärden i området genom åtgärder utanför. Avgränsningen omfattar inte de nödvändiga buffertzonerna. Det betyder att skogsbruk utanför ett Natura 2000-område kan ge förbjudna skador på lokalklimatet, vattnet och så vidare innanför.

Hur utformas skyddet?
De naturvärden som ska skyddas kan vara mycket olika: naturtyper, enskilda arter, rastplatser för fåglar. Bevarandeformerna blir därför olika. Reservat och biotopskydd tas till när det är stopp för allt skogsbruk. Naturvårdsavtal är lämpliga om det behövs aktiva åtgärder eller bara utökad naturvårdshänsyn. Du kan påverka.

Hur vet jag vilka restriktioner som gäller?
Omkring 70 procent av de sex miljoner hektar som berörs är redan skyddade av reservat, biotopskydd eller naturvårdsavtal. Här bör ägaren redan känna till kraven.
På resten av områdena och deras närmaste omgivning är bestämmelserna inte klara. Länsstyrelsen ska informera, men ofta dröjer man med kontakten tills bevarandeplaner är klara. Dessa ger riktlinjer för hur naturvärdena ska bevaras. Det blir kanske klart under 2004. Du kan själv ta kontakt tidigare, för det kan redan idag finnas krav på tillstånd för skogsbruk i olika former.

När behöver jag tillstånd?
Det kan dröja några år innan områdena skyddas som reservat eller på liknande sätt. Under tiden kan länsstyrelsen kräva att du söker tillstånd för vissa åtgärder. Kravet på tillstånd behöver inte bara gälla gödsling och slutavverkning utan även till exempel röjning och gallring. Det växlar. Återigen: har länsstyrelsen inte informerat blir du tvungen att fråga.

Hur krångligt är det att få tillstånd?
Tillsammans med ansökan om tillstånd måste man lämna en miljökonsekvensbeskrivning, MKB. Det är det största problemet. MKBn ska beskriva hur naturvärdena kan komma att påverkas av den åtgärd som du planerar.
Återigen kan det behövas samråd med länsstyrelsen innan ansökan och MKB lämnas in. Ofta räcker det med en sida skriven av skogsägaren. Ibland krävs en tjock rapport skriven av inhyrda experter. Länsstyrelsen ska hjälpa till med råd och grundinformation. Begär en lathund över vilken information som ska finnas i MKBn!
Skogvårdsstyrelserna räknar också med att kunna ge viss gratis rådgivning.

Hur kan jag påverka inskränkningarna?
Länsstyrelsen ska informera markägarna tidigt i processen. Då kan du, byalaget eller någon annan gruppering vara med och påverka. Det är inte alltid självklart om det ska bli reservat, biotopskydd eller naturvårdsavtal. Inom många Naturaområden finns det också delar som kan brukas som vanligt.
Urvalet av områden är nu i slutskedet. Där regeringen ännu inte har fattat beslut kan man vara med och påverka gränsdragningen, om man har goda argument. Även andra användare av din mark är inbjudna att komma med åsikter.

Vem kan hjälpa mig?
Allt är nytt, myndigheterna har inte in- arbetade rutiner och det finns en hel del utrymme för åsikter om vilket naturskydd som behövs. Därför är det bra med professionell hjälp tidigt, redan när länsstyrelsen ska föreslå områden till regeringen. Enklare stöd bör du kunna få gratis från din skogliga rådgivare, till exempel inspektor. När det är dags för reservatsbeslut har du normalt rätt till ersättning från Naturvårdsverket för juridisk hjälp i förhandlingarna om ersättningen.
Länsstyrelsen och skogsvårdsstyrelsen bör ha faktaunderlag att erbjuda.
LRFs länsförbund förväntas vara aktiva i hela processen. Naturvårdsverket har lovat LRF att hjälpa till och trycka på hos länsstyrelsen om dialogen med markägarna sköts dåligt i något fall.

Vilken ersättning får jag?
Somliga skogsägare är mycket engagerade och begär inte mycket ersättning. Samtidigt är staten angelägen att visa upp naturvård som en möjlighet: skogsägaren sparar den fina skogen och får betalt. När man bildar reservat och biotopskydd eller skriver naturvårdsavtal gäller vanlig ersättning. Ibland består ersättningen av utbytesmark.
Naturvårdsavtal ger lägre ersättning. Men i gengäld mindre begränsningar och somliga uppskattar att avtalet bara har 49 års giltighetstid.
Vid avslag på avverkning liksom vid omfattande begränsningar i tillstånd ska man också få ersättning. Det gäller även utanför Natura-områdena.

Var kan jag överklaga?
När förslaget på område väl är inlämnat till regeringen kan det inte överklagas. Inte heller regeringens beslut. Och inte länsstyrelsens bevarandeplaner. De ger bara riktlinjer för bevarandet och är inga fastställda beslut.
Avslag för tillstånd att till exempel avverka överklagas hos miljödomstolen. Länsstyrelsens beslut om reservat överklagas hos regeringen. Ersättningsnivån för dessa båda intrång överklagas hos fastighetsdomstolen. Skogsvårdsstyrelsens beslut om biotopskydd överklagas hos Skogsstyrelsen. Naturvårdsavtal är frivilliga och kan därför inte överklagas.

Är alla områden fastställda?
Nej, EU-kommissionen har givit Sverige i uppdrag att komplettera brister i det nätverk av bevarad natur som ska bli resultatet. I Halland, Skåne, Blekinge och södra Öland kan det till exempel gälla ädellövskog.

Varför stämmer inte svaren här med andra besked jag får?
Genomförandet av Natura 2000 har varit en segsliten process. Otydlighet och brister i planeringen; både i EU-kommissionen, hos regeringen, i Naturvårdsverket, på länsstyrelserna och vid andra myndigheter. Oredan har förstärkts av otillräckliga resurser på alla nivåer. Tidsplaneringen har också skapat kaos. Från början var kravet att allt skulle vara klart 1998. Så undra på om olika myndigheter ger olika besked eller gör på olika sätt.

Bengt Ek