Det är i en intervju med P4 Västernorrland som Camilla Andersson, miljöstrateg på Skogsstyrelsen, uttalar sig om behovet av att stoppa avverkningarna.
”Det är extremt viktigt att förlusten av dessa skogar upphör väldigt snabbt eftersom vi inte får tillbaka dem när de är borta”, säger hon.
Bakgrunden till uttalandet är Skogsstyrelsens bild av skogsbrukets påverkan på den biologiska mångfalden, som bland annat återges i den reviderade rapporten Biologisk mångfald i skogen.
Där beskriver man att avverkningen av skogar som aldrig har kalavverkats uppgår till 26 000 hektar om året, och att det väntas få svåra konsekvenser för många arter som är beroende av levnadsmiljöer i den typen av skog.
Camilla Andersson på Skogsstyrelsen efterfrågar, i intervjun med radion, politiska beslut för att komma vidare i frågan.
”Bråttom med insatser”
I början av månaden publicerade Skogsstyrelsen ett pressmeddelande där man understryker att det är bråttom med insatser, kopplat till miljökvalitetsmålet Levande skogar.
– Vår utvärdering visar att läget för skogens biologiska mångfald är allvarligt, samtidigt som skogsbruket orsakar skador på fornlämningar och andra kulturlämningar. Sammantaget bedömer vi att utvecklingen är negativ för miljötillståndet utifrån beslutade miljömål, sa Staffan Norin, generaldirektör för Skogsstyrelsen.
Samtidigt medger man att skogsbruket gör mycket som är bra sedan 90-talet:
– Sedan mitten av 1990-talet har skogsbruket och myndigheterna arbetat med att förbättra miljöhänsynen i skogsbruket, ökad areal frivilliga avsättningar, statligt skydd av skog och olika naturvårdsåtgärder. Betydelsen av ett varierat skogsbruk lyfts på ett bredare sätt än tidigare, där ståndortsanpassat skogsbruk och olika brukningsmetoder är viktiga delar, sa Staffan Norin i pressmeddelandet.
En annan syn på skogsbrukets relation till den biologiska mångfalden
Samtidigt som myndigheten uttalar sig bestämt om behovet av ett skyndsamt stopp för avverkningarna ger Skogsindustrierna en helt annan bild av skogsbrukets påverkan på den biologiska mångfalden.
I drygt 30 år har skogsvårdslagen ställt krav på ett skogsbruk som både ger en hög och uthållig avkastning samtidigt som biologisk mångfald och andra miljövärden ska värnas.
Det här kallas den svenska skogsbruksmodellen och i en ny rapport menar man att det redan gör stor skillnad.
I samband med rapportsläppet har en rad skogliga röster intervjuats om den svenska skogsbruksmodellen, bland annat en tidigare generaldirektör på Skogsstyrelsen:
– Den förändring av landskapet som nu sker, är mycket positiv. Vi är mitt i en fortlöpande omformning av skogslandskapet, där blivande naturvärden hela tiden byggs in. Den naturhänsyn som har ett värde i dag, kommer i många fall ha ett ännu större värde längre fram. Det är faktiskt för tidigt att säga exakt hur värdefull modellen är, säger Herman Sundqvist, tidigare generaldirektör på Skogsstyrelsen som numera är får- och skogsbonde på heltid.
Biologisk eller vetenskaplig kris?
Både och kan förvisso vara sant samtidigt. Ett modernt skogsbruk kan tillföra värden som möjliggör ökad biologisk mångfald i vissa områden samtidigt som det skapar problem för rödlistade arter på annat håll.
Men i frågan om natur- eller kontinuitetsskogarnas behov av skydd finns åtminstone två skilda bilder av verkligheten. Det blir tydligt om man följer den svenska skogsdebatten.
Å ena sidan har bilden av ett skogsbruk som förvandlar ”våra sista naturskogar till toapapper”, återgivet av Naturskyddsföreningen i en debattartikel till Aftonbladet.
Men jägmästaren Simon Ekmåne, skoglig rådgivare vid Hushållningssällskapet, ger en helt annan syn på saken i en debattartikel i tidningen Land:
”Vi har ingen naturkris som Naturskyddsföreningen påstår. Däremot verkar vi ha en vetenskapskris där etablerad forskning åsidosatts för åsikter.”