Var vänlig ladda om sidan
Tidsbegränsat erbjudande

Första månaden för 9 kronor! Prenumerera på Tidningen SKOGEN och lås upp skogliga nyheter varje dag. I över 110 år har vi bevakat svensk skogsvård, virkesmarknad och skogsteknik.
- Första månaden för 9 kronor
- Fri tillgång till dagliga skogsnyheter och kurerade nyhetsbrev
- Medlemskap i Föreningen Skogen
Redan prenumerant?
Jodå, dagens röjsåg räknar faktiskt anor ur en liten båtmotor med namnet Delfin. För det var just vad Tandsbyns Mekaniska Verkstad i Jämtland började tillverka i mitten av 1940-talet. Tio år senare hade man tillverkat snudd på 10 000 aktersnurror i tre olika versioner och det var dags för en uppdatering. Den nya modellen baserades på fabrikens egentillverkade tre hästkrafters tvåtaktsmotor med 66-kubiks slagvolym.
Från aktersnurra till röjsåg

Och det är nu röjsågen föds. För tidigt 1956 hade företagets ägare Hugo Ericsson, tillsammans med konstruktören Bengt Bister, börjat fundera över om man inte kunde utveckla ett bärbart motordrivet redskap för röjning av sly och ungskog med aktersnurran som bas.
Den hade ju redan toppmonterad motor, riggrör och vinkelväxel. Och visst, utrustad med en liten sågklinga istället för propeller och försedd med två handtag hade man på rekordtiden 18 dygn tagit fram en prototyp till en smart röjningssåg som kröntes av företagets nya kompakta tvåtaktsmotor.

– När den nya produkten, som döpts till Companion RS 1 där RS stod för röjningssåg, samma år presenterades på den stora varumässan Expo Norr i Östersund blev succén total. Alla myndiga skogsinspektörer och jägmästare ville ha en, säger Björn Ericson, son till innovatören Hugo Ericsson, med ett skratt och berättar vidare att tidsstudier visade att en person med motordriven röjningssåg uträttade samma skogsvårdsjobb som tidigare krävt minst fyra man med bågsåg eller yxa. Dessutom var röjningssågen enkel att sköta. Användaren behövde inte böja ryggen.
Läs även:
Starkaste och lättaste 50-kubikaren

En miljon röjsågar senare

När röjningssågen började säljas lite senare samma år blev den snabbt företagets dominerande produkt. Det dröjde inte länge förrän 2 000 röjsågar hade lämnat fabriken i Tandsbyn som snart blev Europas främsta tillverkare. Och under 1960, när efterfrågan ökade ytterligare, måste man lägga ner tillverkningen av båtmotorer då produktionen av röjsågar tog all fabrikskapacitet.
– Med undantag för tändsystemet som köptes från SEM i Åmål och förgasarna som först var flottörförgasare och senare byttes till membranförgasare, tillverkade vi alla komponenter till röjsågarna själva. Det gav hög kvalitet som vi kunde stå för, förklarar Björn Ericson.
Fyrtio år senare hade en miljon röjsågar tillverkats vid fabriken som 1969 köpts av motorsågtillverkaren Husqvarna som fortsatte tillverkningen fram till 2011 då man avvecklade verksamheten i Jämtland. Då hade nära två miljoner röjsågar lämnat fabriksportarna hos Husqvarna Tandsbyverken som blivit fabrikens namn.
Tillverkningen lever vidare
Sedan Husqvarna lämnat fabriksanläggningen återuppstod Tandsbyns Mekaniska Verkstad med Björn Ericson som ägare och Vd. Och produktionen, ja den utgörs fortfarande av vissa komponenter till Husqvarnas röjsågar.



