Skogsägarnas favorit fyller 25 

Inför höstterminen sökte 700 personer, varav 500 hade kursen som förstahandsval. Kursansvarig Carl Svensson tycker förstås att det är kul med det stora intresset. 

– Men det är också lite grann ett problem, att så många blir besvikna när de inte kommer in, säger han. 

Kursen motsvarar 25 procent av heltidsstudier per termin, vilket ger 7,5 högskolepoäng. 

– Målgruppen för utbildningen är skogsägare eller de som är på väg att bli det. Det är stor åldersspridning: allt från nyblivna studenter till pensionärer. Men jag skulle säga att tyngdpunkten ligger på åldersgruppen 35 – 40 år, berättar Carl Svensson.  Det finns också en mindre grupp som inte äger skog. 

– Det är de som möter skogsägare i sitt jobb. De som jobbar på bank, till exempel, fortsätter han. 

Flexibel utbildning med praktiska grunder

För att komma in krävs allmän behörighet. Och, har det visat sig, höga betyg, på grund av det höga söktrycket. Carl tror att en bidragande orsak till populariteten är att den är på deltid och att den är en hybrid. Undervisning sker både digitalt och vid träffar. Den går att kombinera med andra livsuppgifter. 

– Vi har träffar på tre håll i landet, en i Småland, en i Dalarna och en i Västerbotten, deltagarna väljer att medverka på en. Grundkursen är, som namnet antyder, ett första steg. Det är en kurs som fokuserar på skogens förutsättningar här och nu, berättar han. Deltagarna får en grundläggande förståelse för olika trädslag och förutsättningar för varför träden växer. De lär sig ståndortslära och bonitering liksom att mäta en grundyta. Även grunderna i att mäta upp och sälja virke gås igenom. 

Det finns fler utbildningssteg att ta inom ämnet hållbart skogsbruk. Fortsättningskurserna handlar om ekonomi respektive produktion och skötsel. Ytterligare en tredje är om kultur och miljövård samt viltförvaltning. Samtliga fortsättningskurser är på kvartstid. Och i alla steg är möjligheten att träffas väldigt omtyckt. 

Om Carl Svensson ska nämna ett ämne som ofta dyker upp till diskussion nuförtiden så är det hyggesfritt. Universitetet har en särskild kurs i detta. Men det krävs att man gått grundkursen i hållbart familjeskogsbruk först. 

– Det är faktiskt en hel del som går grundkursen för att kunna fortsätta med utbildningen i hyggesfritt. 

Men här finns ett litet dilemma. Även fortsättningskurserna är populära. 

– Att man har gått grundkursen är ingen garanti för att man kommer in på nästa steg. Men det är klart, det är ändå färre som söker än till grundkursen. 

Det finns de som vandrar långt genom kursutbudet i hållbart skogsbruk. 

– Vissa går in på Skogskandidatprogrammets senare del och får på så sätt en kandidatexamen, säger Carl Svensson. 

Att den populära grundutbildningen fyller ett kvarts sekel går inte obemärkt förbi. Den 6 november ska det firas i samband med den årliga skogsdagen i Växjö. Då blir det föreläsningar och möjlighet för studenter, alumner, skogsägare att umgås men också att möta forskare och representanter för myndigheter, organisationer och skogsnäring.