Låst artikel för våra prenumeranter
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Tidsbegränsat erbjudande
Första månaden för 9 kronor! Prenumerera på Tidningen SKOGEN och lås upp skogliga nyheter varje dag. I över 110 år har vi bevakat svensk skogsvård, virkesmarknad och skogsteknik.
- Första månaden för 9 kronor
- Fri tillgång till dagliga skogsnyheter och kurerade nyhetsbrev
- Medlemskap i Föreningen Skogen
Redan prenumerant?
Det är svårt att exakt räkna ut skogsbrukets kostnader för hjortdjurens betning. Långa tidsrymder i skogen och begränsad kunskap om de indirekta konsekvenserna, exempelvis att gran planteras på tallmark, gör att det är svårt att sätta en prislapp.
Olika bedömare kommer också fram till vitt skilda belopp. När Skogsstyrelsen 2019 presenterade en rapport landade skogsbrukets nota på 1,25 miljarder kronor om året. Den totala kostnaden för skogsbruket och skogsindustrin beräknades till 7,2 miljarder kronor.
2021 presenterade Södra, i sällskap med en rad andra skogsbolag och skogsägarföreningar, en egen rapport. I denna beräknades den totala skadan på samhällsekonomisk nivå uppgå till 20,5 miljarder kronor per år.
Läs även:
Räkna med en extra jägare
Skogsstyrelsens rapport
Att de bägge rapporterna kom fram till så olika belopp beror inte på att viltskadorna ökade markant 2019–2021, utan på olika sätt att uppskatta kostnaderna. Christer Kalén var en av författarna till Skogsstyrelsens rapport och han konstaterar att siffrorna var ganska grovt räknade.
Kostnaderna baserades på uppgifter för endast fem län, som sedan användes för att uppskatta totalkostnaden i landet.
– Vår siffra är lågt räknad, säger Christer Kalén som är viltexpert på Skogsstyrelsen. Trots att siffrorna har några år på nacken, är de fortfarande användbara.
– Vi vet att kostnaderna är höga och att de ligger i den storleksordning som vi kom fram till, säger han.
Med en ökad älgstam kan de bli ännu högre. Årets älgbetesinventering (Äbin) visar visserligen att skadorna i Götalands skogar har minskat sedan 2019, men utvecklingen kan komma att ändras framöver.
Äbin-siffrorna visar inte kostnaderna för viltbetning utan endast hur stor andel ungskog av tall som har skador på en viss höjd.
Fakta
Äbin (älgbetesinventering)
- På sju år har andelen skadade ungtallar i Götaland minskat från 16 procent, som uppmättes 2019, till 9 procent. Skadenivån på 9 procent är dock nästan dubbelt så hög som det nationella målet på 5 procent.
- I Svealand visar årets Äbin-siffror att andelen unga tallar som skadats av hjortdjurens bete det senaste året uppgår till 11 procent.
- Årsskadorna på tall har varierat mellan 10 och 13 procent i Svealand sedan 2016, då den nuvarande betesinventeringen började användas. Störst var skadorna 2019. Därefter minskade de, men 2024 vände de uppåt igen.
- Västernorrlands län har de senaste åren lyckats minska betesskadorna och andelen unga tallar som skadats av viltbete ligger i år på 3 procent. I övriga Norrland ligger andelen på 9–10 procent.
Ökade kostnader
Mera Tall-projektet som startade 2010 har medverkat till ökad tallplantering och sedan 2020 har fler tallplantor än granplantor planterats i Sverige. Äbin visar att andelen skadade tallstammar minskat. Om skogen fått fler tallar, innebär en oförändrad andel skadade stammar att mängden skadad tall har ökat.
– Jag bedömer att kostnaderna för viltbetning har ökat de senaste åren, säger Christer Kalén.
Virkespriserna har gått ner sedan toppnoteringarna under 2025, men de har ökat kraftigt sedan 2019. När tallplantorna inte växer upp till värdefulla träd, innebär ett högre virkesvärde att de uteblivna intäkterna kan sägas ha blivit högre sedan 2019.
I Svealand var skadorna som högst 2019. De minskade därefter, för att sedan 2024 återigen ha ökat, enligt Äbin. En anledning som lyfts fram är att älgstammen ökat, enligt Naturvårdsverket.
– Jägarna skjuter inte tilldelningen, påpekar Christer Kalén.
Länsstyrelsernas statistik över avskjutning i förhållande till älgförvaltningsmålen visar att i Västra Götaland sköts endast 66 procent av den beslutade avskjutningen, enligt älgförvaltningsområdenas planer under förra jaktåret. Endast i fem län sköts mer än 90 procent av den beslutade tilldelningen.
– Det vi befarar är att kostnaderna för viltbete har ökat, men att de ökar mycket mer i framtiden på grund av att älgstammen ökar. Det är bekymrande, säger Christer Kalén.
Eftersom stammarna av kron- respektive dovvilt samt rådjur också bedöms öka, hårdnar konkurrensen om den mat som finns i skogen. Resultatet blir alltför stora betesskador på just tall, enligt Skogsstyrelsen. De skador som mäts i Äbin härstammar från älgens betande. Skadorna på skogen beror dock på den totala tätheten av hjortdjur och Christer Kalén betonar att det är viktigt att se till helheten.
– Mitt råd är att hålla efter andra stammar. Börja med att ta ner rådjursstammen och dovhjortsstammen där den finns. Vi vill alla att älgen ska fortsätta att vara nationalsymbol, säger han.
Fakta
Skogsbolagens rapport
- Tillväxtförlusten utöver den tolerabla beräknades för hela landets skogliga produktionsmark till 6,9 miljoner fastkubikmeter (m3fub) per år.
- Den genomsnittliga ekonomiska förlusten utöver den tolerabla för skogsbruket beräknades till 1,4 miljarder kr i förlorat skogsnetto. Den totala effekten på årliga nettot, inklusive den tolerabla, beräknades till 2,3 miljarder kronor per år.
- En samhällsekonomisk beräkning visade att betesskadorna på landsnivå orsakar ett minskat förädlingsvärde på 11,9 miljarder kronor per år, utöver maximalt tolerabla förluster.
- Den skada som tolereras av skogsbruket motsvarar ett förädlingsvärde på 8,6 miljarder kronor per år och den totala skadan beräknades till 20,5 miljarder kronor per år.
- Skogsägare i Götaland hade den högsta kostnaden, utöver tolerabel nivå. Skogsägare i Östergötland drabbades allra mest med 174 kronor per hektar och år.
- I Svealand, inklusive Gävleborg, drabbades skogsägare i Dalarna och Värmland allra mest med 95 respektive 94 kronor per hektar och år.
- I Norrland uppgick den genomsnittliga kostnaden till 49 kronor per hektar och år. Skogsägarna i de olika Norrlandslänen drabbades ungefär på samma nivå.
- Rapporten togs fram 2021 i samarbete mellan Billerud-Korsnäs, Holmen, LRF Skogsägarna, Mellanskog, Norra Skog, SCA, Skogsindustrierna, Stora Enso, Sveaskog och Södra.
Fakta
Skogsstyrelsens rapport
Rapport över kostnaderna för skador från viltbetning.
- Beräkningarna gäller skador i tallungskog mellan 1 och 4 meters höjd.
- Det är främst kostnaderna för älgarnas betning som analyserats. För skador på plantskog under 1 meters höjd, barkskador i skog över 4 meters höjd och andra skador av hjortvilt kunde ingen beräkning göras eftersom lämpligt underlag saknades.
- Av tidsskäl begränsades simuleringarna till fem län (Norrbotten, Västerbotten, Dalarna, Jönköping och Kronoberg). Dessa användes sedan som grund för att även beräkna utfall för övriga län.
- Det totala skogsbruksnettot beräknades i Heureka-analyserna till knappt 16 miljarder kronor årligen vid 2 procent årliga skador. Vid 5 procent skador reduceras netto med drygt 0,3 miljarder kr.
- Med de skadenivåer som rådde vid tidpunkten för rapporten (2019) beräknades den årliga kostnaden ligga på 1,15 miljarder kronor.
- Skogsbruket har även ökade kostnader för att förhindra viltbetning, exempelvis viltstängsel. Dessa har uppskattats till 100 miljoner kronor per år, vilket gör att den totala kostnaden för skogsbruket årligen uppgår till cirka 1,25 miljarder kronor.
- Förlusten faller olika på skogsägarna eftersom endast de med tallskogar får bära förlusterna.
- Ett annat sätt att uttrycka den minskade intäkten är hur mycket tillväxten påverkas. Detta anger vilken industrivolym man kan ha och ger ett underlag att skatta de samhällsekonomiska kostnaderna.
- Tillväxten beräknades minska med 6,4 miljoner skogskubikmeter per år. Den minskade tillväxten innebär en samhällsekonomisk kostnad genom minskning av BNP för skogsbruket och skogsindustrin sammantaget på 7,2 miljarder kronor per år, vilket inkluderar förädlingsvärdet.
- Rapporten togs fram som en del av ett återrapporteringskrav från regeringen, som ville veta vilka kostnader skogsbruket och skogsindustrin årligen drabbas av på grund av skador av älg, rådjur, dov- respektive kronvilt.