Låst artikel för våra prenumeranter
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Tidsbegränsat erbjudande
Första månaden för 9 kronor! Prenumerera på Tidningen SKOGEN och lås upp skogliga nyheter varje dag. I över 110 år har vi bevakat svensk skogsvård, virkesmarknad och skogsteknik.
- Första månaden för 9 kronor
- Fri tillgång till dagliga skogsnyheter och kurerade nyhetsbrev
- Medlemskap i Föreningen Skogen
Redan prenumerant?
Vårtbjörk och vanlig asp är produktiva trädslag. De skulle kunna vara alternativ till gran och tall, men på grund av viltbete utgör de bara några procent av odlad skog. Betet påverkar både föryngring, morfologi, stamstruktur, virkeskvalitet och produktion. I värsta fall kan trädet dö.
Sara González Orenga, institutionen för sydsvensk skogsvetenskap på SLU, är huvudansvarig forskare i projektet och hoppas kunna hitta kloner med både hög betestolerans och bra tillväxt.
– Försöket inleddes 2023. Vi samlade in plantmaterial i fält som förökades och testades i växthusförsök. Vi blev förvånade över hur olika klonerna reagerar på skadorna, oberoende av geografiskt ursprung. En del reparerar skadan snabbare och växer ikapp de obehandlade kontrollplantorna. Vissa skjuter snabbt nya skott och behåller rak huvudstam, medan andra inte växer alls, växer väldigt långsamt eller får ett buskigt växtsätt.
Läs även:
Skogens svarta guld – hittills en besvikelse
Från växthus till fältförsök
För att få jämförbara resultat måste försöks- och kontrollplantorna vara genetiskt identiska.
Björkfrö samlades in från vilda moderträd i tolv populationer i södra Sverige och odlades upp vid SLU i Alnarp. Utvalda björkar förökades sedan vegetativt för att skapa kloner. Björkmaterialet har alltså en hierarkisk uppbyggnad, från populationer och enskilda genotyper till klonala kopior av varje genotyp.
Aspmaterialet samlades in från vilda skånska träd och klonsamlingen Swedish Aspen Collection och förökades genom rotsticklingar. För båda arterna registrerades koordinater, foton och information för moderträden. Det är till nytta i forskningen som bland annat undersöker om egenskaper som god form eller rak tillväxt hänger ihop med bättre betesrespons eller ej.
– Vi hade cirka tio plantor per klon, så totalt krukades omkring 1000 aspplantor och 1500 björkplantor. När de hade utvecklat minst tio bladknoppar mättes höjd, diameter, antal grenar och grenvinklar. Även arkitekturen granskades. På hälften av plantorna, försöksplantorna, kapades 50 procent av plantornas höjd med sekatör för att simulera betesskador. Den andra hälften sparades orörda som kontrollplantor.
Inför utvärderingen skapades ett apikalindex som bygger på fyra mått: huvudstammens höjd- och diametertillväxt, grenarnas längdtillväxt samt förekomst av dubbeltoppar och bevarad huvudstam. Indexet visar hur väl en klon behåller eller återhämtar sin form efter bete. Det kommer att användas även i fältförsöket, där resultaten jämförs med växthusförsöket. Indexet speglar trädets apikala dominans, som är viktig för dess arkitektur och föryngring.
– Med resultaten från indexet som grund valde vi ut de tåligaste och de känsligaste klonerna och planterade ut dem i fält. Vi måste ta reda på hur klonerna reagerar på betesskadorna i kombination med andra stressfaktorer som exempelvis torka, hetta eller olika markegenskaper. Det ska bli spännande att se om det är de tåligaste klonerna från växthusförsöket som även klarar verkligt bete ute i skogen bäst.
De mest lovande klonerna kommer att väljas ut för förädling. De måste även ha god tillväxt och klara andra påfrestningar än bete. I framtiden ska det gå att välja klon utifrån växtplatsens förutsättningar, som jordmån, väderförhållanden och betestryck.
Mer löv stärker skogens motståndskraft
Målet med forskningen är att öka skogens motståndskraft och biologiska mångfald genom att odla mer lövträd. Enligt Sara González Orenga står idag asp för cirka 2 procent och björk för 12 procent jämfört med granens 40 procent, tallens 41 procent och övriga trädslag utgör 5 procent. Resultatet blir enligt henne en produktiv men farligt homogen skog känslig för exempelvis torka, värme, skyfall och skadegörare.
– Att använda hägn eller mekaniska skydd vid plantering är inte ekonomiskt hållbart, så det är viktigt att hitta andra lösningar för föryngring. På sikt kommer vi att veta vilka kloner vi kan använda, men än så länge är det för tidigt att ge rekommendationer. Samtidigt ska man inte undvika att plantera lövträd av rädsla för betesskador. Utan lövträd blir skogen alltför homogen och sårbar.
Fakta
Tips för plantering utan hägn
- Plantera helst en blandning av genetiskt förädlade plantor. En enskild klon kan vara tålig mot vissa påfrestningar men känslig för andra. En klonblandning stärker dessutom skogens motståndskraft mot skadedjur, sjukdomar och klimatförändringar.
- Spara RASE (rönn, asp, sälg och ek), och anlägg viltbetesmark invid vägkanter. Gynna eller plantera sälg och andra buskar.
- Viltskydd som appliceras direkt på plantan kan avskräcka vilt, men behandlingen måste upprepas varje säsong. Behandla när vädret är torrt.
- Avskräckande medel som fårull, vargurin och liknande kan fungera en kort period. Djuren vänjer sig snabbt.
Projektet finansieras av SLU Partnerskap Alnarp och Formas och genomförs i samarbete med Sveaskog och Skogforsk. Det pågår till 2028, med möjlighet till förlängning.