I stället ställs skogsskötseln om för att främja biologisk mångfald, rekreation samt öka kolinlagringen, skriver NA i ett reportage.
– Det är snarare frånvaron av förändringar som kommer att märkas, konstaterar kommunekolog Erik Göthlin, med hänvisning till att orörda bestånd får stå kvar och att framtida slutavverkningar uteblir.
Förlorade miljoner
Beslutet, som fattades i och med en ny naturvårdsplan, innebär en markant kursändring för Örebro. Tidigare har ungefär hälften av skogsinnehavet brukas traditionellt och genererat cirka två till tre miljoner kronor i årliga virkesintäkter.
Enligt en analys från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, kan kommunens skogar, om de lämnas orörda, lagra in mängder med kol motsvarande nästan en tredjedel av kommunkoncernens totala utsläpp 2024 (inklusive substitutionseffekt).
Målet för Örebro kommunkoncern är att nå klimatneutralitet till år 2030.
Kostnadseffektiv klimatåtgärd
Kommunen ser skoglig kolinlagring som en kostnadseffektiv klimatåtgärd.
Baserat på det uteblivna virkesvärdet beräknas kostnaden till omkring 185 kronor per ton lagrat kol, vilket kan jämföras med industriell koldioxidinfångning (CCS) eller utsläppsrätter som ligger runt 1 000 kronor per ton, enligt NA.
Förvaltningen delas nu in i tre huvudkategorier: naturvård, kolinlagring och friluftsliv. Bland annat pågår insatser för att återväta dikade torvmarker för att stoppa koldioxidläckage.
Läs även:
Återvätning pågår – markägare tvekar
Samtidigt genomförs anpassade gallringar i tätare bestånd för att skapa ljusa, lätframkomliga rekreationsskogar med stort inslag av grova träd och bärris.