Initiativet välkomnas brett som en välbehövlig standardhöjare, men kring teknikval och gymnasiearbetets framtid pågår fortfarande diskussioner ute på skolorna.
När läroplanen GY25 nu implementeras riktas ljuset mot hur naturbruksgymnasierna ska säkerställa elevernas faktiska anställningsbarhet.
Lösningen som branschen och skolorna samlas kring är ett nytt yrkesprov, sprunget ur Svensk skogsvalidering.
Provet, som från och med den 1 juli i år finns tillgängligt i en pilotversion, är tänkt att ge eleverna en dokumenterad grundkompetens att visa upp för framtida arbetsgivare.
Tommy Persson, yrkeslärare på Slottegymnasiet i Ljusdal, ser yrkesprovet som ett naturligt och nödvändigt nästa steg för skogsutbildningarna.
– Jämför man med gula sidan så har de flera kompetensbevis till exempel för grävmaskiner i sina utbildningar. Vi har motorsågskörkortet, men nu är det är dags att vi får ett yrkesprov som genererar ett liknande bevis för skogsmaskiner, säger Tommy.
Han betonar att ett konkret kompetensbevis gör det lättare för arbetsgivare att se exakt vilka kompetensluckor en nyanställd eventuellt har, vilket underlättar introduktionen på en ny arbetsplats.
Fakta
Om yrkesprovet
Yrkesprovet för maskinförare har sin grund i branschvalideringen Svensk skogsvalidering och är anpassat efter specifika branschkrav för gymnasieelever, samt läroplanen GY25. I det slutliga yrkesprovet för förare av skördare och skotare ingår ett teoretiskt och ett praktiskt prov. Det praktiska provet körs på John Deere simulatorer. Delprov 1 och 2 består av webbfrågor och utgår från det centrala innehållet i skogsämnena.
Utvecklingsarbetet har gjorts av de Teknikcollegecertifierade skolorna; Södra Viken (Sunne), Ryssbygymnasiet (Ljungby), Älvdalens utbildningscentrum, Slottegymnasiet (Ljusdal) och Naturbruksgymnasiet i Svenljunga. From 1 juli finns en pilotversion av yrkesprovet tillgänglig att testa för alla naturbruksskolor med skogsbruksinriktning. Svensk skogsvalidering och yrkesprovet är framtaget av Vericate på uppdrag av Skogsbrukets yrkesnämnd, SYN där Gröna arbetsgivare ingår.
Källa: Gröna arbetsgivare
Nationella prov för skogen
Ute på skolorna finns en påtaglig förhoppning om att provet ska fungera som en tydlig värdemätare.
På Svenljunga naturbruksgymnasium menar yrkeslärarna Joakim Gustafsson och Jan Lundgren att de tydliga branschkraven formar utbildningen från första dagen och ökar elevernas motivation.
– Tydligare krav gör det också svårare för elever att glida igenom kurserna. I slutändan tror vi att det är positivt för resultaten att utbildningen tas mer på allvar redan i årskurs ett, säger Joakim Gustafsson.
Samma tongångar hörs från Småland. Anton Åkesson, profilansvarig lärare på Ryssbygymnasiet, jämför upplägget med dagens nationella prov i grundskolan.
Han pekar på att skogsbruksutbildningarna tidigare saknat en central mall för bedömning, vilket inneburit att mycket har hängt på den enskilda lärarens tolkning.
– När arbetet är manuellt och lärarstyrt är risken stor att bedömningen inte blir likvärdig. En automatiserad process som yrkesprovet höjer både kvalitén och säkerheten i underlaget för bedömningen, konstaterar Anton Åkesson.
Läs även:
Här ska AI lösa snåriga skogsfrågor
Tekniska låsningar väcker frågor
Men införandet av en automatiserad och simulatorbaserad bedömning är inte helt friktionsfri. Det praktiska yrkesprovet är i dagsläget utvecklat specifikt för John Deeres simulatorer. Detta skapar utmaningar för skolor med andra maskinparker.
På Ryssbygymnasiet, som delvis ägs av skogsmaskintillverkaren Rottne och därmed använder deras simulatorer, har man fått lösa deltagandet i utvecklingsarbetet via en lånesimulator.
Kristofer Beran, biträdande rektor på Ryssbygymnasiet, efterfrågar både investeringsstöd från politiskt håll och en framtida teknisk breddning.
– Det vore naturligtvis bra om yrkesprovet gick att utföra på andra plattformar än John Deere. Men det är viktigt att utvecklingen fortsätter även om vi inte har alla delar på plats än, poängterar han.
Det finns också en pedagogisk medvetenhet om simulatorns begränsningar. Johan Svahn, skogsbrukslärare vid Södra Vikens naturbruksgymnasium i Sunne, hyllar provets förmåga att underlätta den formativa dialogen med eleven och utvärdera maskinskötsel och planering likvärdigt.
Samtidigt höjer han ett varningens finger för att tro att det digitala provet mäter allt.
– Olika markförhållanden, väder och mörkerkörning finns inte i simulatormiljön och tränas bäst ute i fält. Ämnesbetygen ska fortfarande behålla sin tyngd, förklarar Johan Svahn.
Gymnasiearbetets vara eller icke vara
En av de stora hängande frågorna kring yrkesprovet är hur det rent strukturellt ska passas in i utbildningen, särskilt i relation till det traditionella gymnasiearbetet.
Här går skolornas åsikter isär.
På Slottegymnasiet i Ljusdal ställer man sig positiv till att yrkesprovet helt och hållet ersätter gymnasiearbetet. Argumentet är att det frigör strukturerad, lärarledd tid som istället kan användas för att individanpassa utbildningen och ge fler elever tid i simulatorerna.
Lärarna i Svenljunga förespråkar å sin sida att gymnasiearbetet blir kvar, men att det formas om för att fungera som ett direkt komplement som ligger i linje med yrkesprovet.
Johan Svahn på Södra Viken delar den bilden, och menar att skolan kommer att fortsätta använda provet som just ett komplement, oavsett vilka centrala beslut som fattas. Framför allt ser han en vinst i att branschen och skolorna nu får ett gemensamt språk.
– Vi ser en enorm möjlighet till samarbete skolor emellan där vi kan lyfta problem som uppstår i undervisningen och dela erfarenheter och goda exempel. Det bidrar också till ökad kvalité och utveckling i utbildningen för alla skolor på sikt, säger Johan Svahn.